Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1866, sida 2

nandeln, kunna på samma ställe erhållas nträdeskort för hvarje särskild föreläsning ill 75 öre för hvarje person: Malmska Hvalen förevisas med kod framgång i Berlin och har serskilt agit sig ve ekenskapsmiil innens synnerliga intresse. Till denna framgång bar ett i tidningarne offentliggjordt intyg af den berömde zoologen professor d:r W. Peters icke minst bidragit. ifva af detta intyg följande: ynnsamma förhållanden — 1 ållas djurets tillfälliga randning under den ka ro årsliden i närheten sta ad, hvarest tillrö a medel funnos för utförandet af den detta oaktadt ännu alltid ut: arationen — ha gjort det mö en så utmör t preparator som horr Malm, itendent vid Göteborgs 200iogislet-zootomiska muenm. att, med användande af betydliga kostnader, på ett naturtroget sätt konservera det yttre af en sådan jätte. Jti intet museum i verlden finnes ett dylikt och svårligen torde så gynnsamma omt: eter ånyo förena sig fö kommandet af ett sådant, som på ett I och ntan obehag för luktorg bland hvilka må 8 acket tillfalle a rik och intressant anblick, — Anbud till elisvåda inträffade i dag på morgonen å s. k. Lilla Berget i skinisten J. Olssons hus N:o 6 vid Smedjegatan. Skepparen Börje Andersson, som är boende i ett rum i en Figenhot, som hyres af förre smeden Carl Aug. Andersson, bemärkte kl. !,6 att eldfara var å färde. Elden hade uppkommit i visterhuset invid köket, der taket och väggarne redan voro kolade, när branden upptäcktes, hvilken släcktes af på stället belintliga personer. Huset, som är af trä och består af 2:ne våningar, är assureradt i städernas bolag i Stockholm för 7,500 rdr. Smeden Anderssons lösören äro försäkrade i städ. lösörebolag i Jönköping för 2,500 rdr imt. Ångkorvesten Orädds skeppsbrott. I Dage ns Nyheter lemnas för denna olycka följ jande utförliga redogörelse: Ångkorvi elen Orädd. chef kommåndörkapten Kafle, afgick den 14 nästl. November från Göteborg till Havre, lastad med effekter, som skola utställas å Pariser-e expositionen nästa år. Fartyget råkade ut för svår storm; hvarunder dess maskin blef skadad, så att det måste anlöpa en engelsk hamn. Det afgick åter derifrån och ankom lyckligt till Havre den 26 November. Der aflemnade korvetten de personer, som medföljt för att öfvervaka expositionsartiklarnes forslande från Havre till Paris och deltaga i deras uppställande der, äfvensom sjelfva dessa artiklar. Korvetten utlöpte derefter från Havre, för att återvända till hemlandet. Vanliga kursen från Havre, då man vill komma in i Nordsjön, är nord eller nordnordost tills man kommer under engelska kusten, der man har fyrarne vid Beachy. head och Dungeness till ledning för att passera Drogden, eller den smalaste delen af kanalen (mellan Dover och Calais). Den 3 December, eller nyss förlidne Måndag, var vinden syd eller sydsydvest med svår storm. Det vill synas som korvetten, under det att den sökt Dungeness fyr, har genom strömsättning eller i följd af sina egna mindre goda sjöegenskaper drifvit in i bugten vester om Dungeness udd, ty på Måndags afton, kl. omkring 6, inträffade den sorgliga händelsen, att korvelten Orädd stötte på grund i närheten af den lilla staden Rye, icke långt ifrån Dungeness. Enligt oss lemnad uppgift, hade fartyget vid tillfället lots ombord. Lifbergaro ankommo till stranduingsillet och lyckades medelst naketapparas rädda befäl och manskap, med undantag af 12 man, hvilka hade tagit sin tillflykt jtill en af båtarne, och hvilka omkommo Å båten kantrade eller blef sönderslagen. Chefen afsände telegram om olyckan till svenske konsuln i London, William Tottie, som reste ut till Rye.å Ingelska regeringen afsände från Sheerness ett fartyg, försedt med kadlar och ankaren. för att bispringa Orädd, men enligt gs afton hit afsändt telegram, luvns då fö ga hopp att berga fartyget. j Oly ckskäudelsen, hvarom ryktet spriddes i går middag, har väckt djup sensation. Den vällar en ganska betydlig förlust, ehuru Orädd just icke var hyarken af de största eller bästa af flottans fartyg. Men då så få finnas, är det alltid kännbart att förlora något. Det är jemt 20 år sedan Sverge förlorade ett örlogsfartyg. Det var nemligen år 1846 som , Carlskrona kantrade i de vestindiska farvattnen för en vindstöt och sjönk. — Bergningskär. Strömstads Tidning för sistl. Önsdag skrifver: Sammanträdet för bildandet al en frivillig bergningskår