Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 december 1866, sida 3

hjelpas, men hysa ingalunda de egenkåra tornoppningar att detta skall ske snart. Likasom ett frö utbildas till ett träd så kan äfven af en tanke blifva ett beslut, och det är af denna orsak vi framställa våra anmärkningar till de maktegandes bepröfvande. Blandade ämnen, Jernångfartyget ..Great Eastern undergär för närvarande en betydlig reparation. Det förses nemligen med nya pannor och dess inredning återställes i sitt ursprungliga skick, såsom salonger och hytter för första klassens resande. Fartyget ir af ett franskt bolag förhyrdt under nästa sommar för att göra resor mellan Newyork och Brest efordra resande till och från verldsutställningen. Första resan till Newyork blir i början af Mars. Intressant fynd. I stadsbiblioteket i Filadelfia upptäcktes nyligen en mängd intressanta historiska bref. Man visade dem för en engelsk turist såsom blott och bart en autograf-samling, men denne fann vid första ögonkastet, att de utgjorde en hittills saknad del af Jakob den förstes hemliga statsråds instruktioner till lord-ståthållaren i Irland. Det säges, att en lord-kansler, hvilken under Wilhelm III:s sorgliga tider lemnade landet, skall hafva medtagit dessa aktstycken — flera hundrade till antalet — från Irland. För biblioteket i Filadelfia äro de af mindre värde, än för det engelska stats-arkivet, till hvilket de utan tvifvel komma att återställas. Återfunnen skatt. Fartyget ,,Libelle, som på resa från San Francisko och Honolulu till-Hongkong led skeppsbrott, hade ombord en ballast af 10,000 pund sterl. (120,000 rdr rmt), hvilken kaptenen nedgräfde på den lilla korall-ö, mot hvilken fartyget slogs i stycken. Af de tvenne båtar, på hvilka manskapet och de resande sökte sin räddning, lyckades den ena med två fruntimmer och 24 man af besättningen, deribland förste officeren, att påträffa en af Marianerna eller Ladron-öarne. Den andra båten har sannolikt gått förlorad. Vid ankomsten till nyssnämnde ö underrättade officeren guvernören om de nedgräfda skatterna, och denne lät utrusta öns enda fartyg för att bringa skatten i säkerhet. Skonerten afgick med officecen från ,,Libelle ombord, och man lyckades finna den lilla ön, der emellertid floden hade bortsköljt de utsatta märkena. Efter flera dagars sökande upptäckte man slutligen större delen af den dyrbara ballasten, hufvudsakligen amerikanskt guld, myntadt silfver och silfvertackor. Ett betydligt parti qvicksilfver lyckades man icke upptäcka, lerför att manskapet i följd af dåligt väder nödsades lemna ön. Värdet af det återfunna uppgår till 540,000 rdr. Tvenne intressanta vetenskapliga nyheter blefvo afhandlade i franska vetenskaps-akademiens sednaste möte. Den ena meddelades af marskalk Vaillant och angick en i sanning vidunderlig meteorsten, hvilken väger 870 kilogrammer och som blifvit sunnen i norra Mexiko af en fransk öfverste och skickad till Frankrike af marskalk Bazaine. Denna sten, hvilken, såsom man brukar säga, har nedfallit från himmelen, skall uppbevaras i naturhistoriska museet i Paris, men får dessförinnan nästa år beses på verldsutställningen i Paris. Den andra nyheten meddelades af Le Verrier och hade ankommit till Paris medelst elektriska telegrafen. Den 4 d:s hade nemligen af observatörerna i Marseille upptäckts en ny planet. Den antages vara af 11:te storleken och kommer sannolikt snart att erhåla namn. Biens förening. Under detta namn (La Corporation des abeilles) är nyligen i Paris upprättad en förening damer, af hvilka finnas flera af högre samhällsställning, t. ex. furstinnan Murat,som har det gagneliga och prisvärda ändamålet att komma alla de qvinliga individer till hjelp, hvilka behöfva arbeta för sitt uppehälle, men hvilka på grund af sin samhällsställuing ej kunna sjelfva erbjuda sitt arbete eller utbjuda sina tillverkningar. Föreningen har bildat en medelpunkt, hvarest hvar och en medlem, utan att namngifva sig, kan inlemna förfärdigade arbeten och få dem försålda till ungefärligen det pris, som tillverkarinnan sjelf bestämmer. n parisertidning betecknar denna fruntimmersförening med dess hemligheter såsom t qvinligt frimuraresällskap. ,En bättre dame, ger tidningen, ,.arbetar i sitt rum, och ingen vet att hon gör det för att hjelpa sin man att uppehålla familjen. Föreningens sjelfva hufvudagenter känna henne icke; ty man blifver niedlem deraf ungefär på samma sätt, som man blifver nunna: man lemnar sitt namn utånför föreningen. På det diplom, som erhålles af hvar och en gift eller ogift dame, hvilken vill begagna medlemsrättigheten att sälja sina arbeten på föreningens magasin, nnes blott dopnamnet: Marie des abeilles, Louise des abeilles o. s. v. En patronessa mottager arbetena och utlemnar till de anonyma delsgarinnorna qvitto derå. Arbetena äro konstnärliga, industriella eller handarbeten. För hvarje arbete uppgifves ett bestämdt pris; arbetet bokföres och ckerna ligga framme för hvar och en, som är sserad att se deri. Föreningen öppnade sin samhet den 15 Oktober och försäljningen börs den 15 December, i föreningens lokal å Boulevard des Italiens. Den filantropiska sidan af företaget kommer sannolikt att vinna en stor utsträck3 genom de damers sträfvanden, som blifvit beskyddarinnor för detsamma. Beskgddarinnorna uppmana nemligen alla de damer, hvilka vilja befrämja föreningens verksamhet, att insända arbeten, som skola försäljas för bildandet af en fond, af hvilken man skall lemna förskott åt ,,behöfvande bi eller medlemmar. Korsikanskan. I den tyska illustrerade Damtidningen Der Bazar läses följande berättelse På den sköna, vildt romantiska ön Korsika, der mörka, kala klippor resa sig emellan de gröna bergen, der dånande forsar nedstörta från de Skogbeklädda höjderna, der myrtnarne blomma och orangerna dofta, låg år 1780 det franska kongliga marinregementet i garnison. I Bastia, Korsikas dåvarande hufvudstad, som sedermera år 1811 måste afstå detta företräde åt det långt mindre Ajaccio, såsom den store kejsar Napoleons födelsestad, ade regementet sitt qvarter. Fransoserna trifdes I bland de tappre, h ke Korsikanarne på a I der söderns kostligaste frukter I buds, der de på lediga stunder prode skuggrika olivlunderna eller lustde af orange-, citron-, mandeloch fyll sårdarne och hvilade sig i franska soldaterna Jean Baptiste Jules n Bernadotte i Pau i nst han sjelf anade n, den simple sole blifva marskalk vo och — konung mannen hade upplefvat nåidrahem, emedan han rande sätt blifvit tillsin spädaste barndo yckliga dagar i sitt fö sin moder på det ms nadt här medan vi varit borta? sade hon trill hottantan cam I AÅtamma IfM in mad