Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 december 1866, sida 2

— Allmän rådstuga i Kongelf den 3 ecember. (Redogörelse af Handelstidingens referent). Vid den allmänza rådstuga som sistlidne Männölls i Kongeli förekom bland andra frågor xen en om inrättandet af annan skollokal för adens pedagogi. Rektorn vid nämnde läroverk, . G. Lindhult hade nemligen inlemnat dels anan om ett hyresanslag af 400 rdr, då den nuande boställslägenbeten at många skäl är högst ven i sammanhang härmed förnyad iminnelse om att något måito vidtagas, för att chjelpa den stora olägenhet för undervisningens ga sortgång, som fortfarande eger rum ges om nuvarande skollokalers inskränkta utrymme t osunda och fuktiga läge, och ati allnua rådstagan måtte rörande det vigtiga ärenct, nemligen ett skyndsamt afhjelpande på ett ler annat sätt af den nämnde bristen, gunstbeäget fatta ett afgörande beslut, som icke medgifer vidare omsvep eller föranleder ytterligare ovisset och tidsutdrägt, ty här gäller det verkligen kolans vara eller icke mt möjligheten af s vidare utveckling, NV vigt för samhället, äl ingen inom detsamma lärer kunna eller vilja estrida, såvida det skal i ndra aseecndet motsvara tidens fordringar och anpråk, och framt icke ett samhälles uppfostringsch undervisningsanstalter i främsta rummet äro tt ause såsom en börda för samhället eller på sin öjd sås ödvändigt ondt, hvilket man har tt sätta sig öfver, ty om och så se inom ett amhälle en sådan åsigt är och gör sig gällande, ar det icke rätt att af sina skolor vänta sig de ästa om ock nåsra frukter, och fråga kan d örst blifva om det icke vore bättre ati icke alls afva någr olor. IILilket menligt inflytande lylika tänkesätt inom ett samhälle rörande denna ess stora och särdeles ömmande angelägenhet nödndigt måste utöfva på skolan samt icke mindre ss lärjungar än lärare och medelbarligen äfven samhället — derom kan ingen göra sig en rikig föreställning, som icke haft eller kan hafva näon egen erfarenhet, och hemställer slutligen rekbult i sin skrift.,.om Kongelfs samhälle or Lindh kulle vilja genom någon siags uraktlåtenhet låta för detta ändamål beviljadt statsanslag gå ifrån Vid denna frågas behandling på den nu utlysta ådstugan förekommo fiera momenter, hvilka gåfo giltig anledning att antaga det stadens styralse cke allenast ej hyllar. utan snarare trertom moterkar framäåtskridandet och alla försök att genom idsenliga reformer skaffa större Jifskraft åt detta samhälle, der synbarligen mycken ruttenhet finnes. Under sådana förhållanden är det ock gifvet, ut samma styrelse skall anse alla för sakens skull uppkom gar, som göras mot fiera dess vandli r, såsom allenast dikterade af det fiendtiga nitet och personlig ovilja. N Redan vid allmän rådstuga den 31 Åaj 1858 ofvade stadens innevånare att gå i författning om anskasiande af ny skollokal, såframt skolan blefve med tvenne ordinarie lärare försedd. Sedan denla önskan uppfylldes den 22 November 1861, blef å allmän rådstuga den 23 Februari 1862 besluadt att åt en arkitekt öfverlemna uppgörandet af ritning och kostnadsförslag till ett nytt läroverkshus. Vid rådstuga den 8 Juni 1863 grannskades tt af stadsarkitekten i Göteborg H. F. Ströms berg uppgjordt förslag till nytt sådant. Emelertid hade fråga händelsevis väckts om behofvet af nytt rådhus, hvilken fråga gaf anledning till ett förslag att sammanbygga rådhus, tullkammare, skolhus och fattighus å samma plats, der let nuvarande rådhuset med tullkammare och det intill stötande fattighus äro belägna. Men åsigerna rörande detta förslag voro stridiga, och blef et derna gång att åt en komite uppdraga gen ar förslagets ändamålsenlighet och utörbarhet. Som emellertid rådhus och fattighus nder sommaren oafsedt detta beslut blefvo reparade, förlöll frågan om sammanbyggning af sig elf. Herr Strömberg, som var närvarande vid ett sammanträde af nämnde komit den 25 Scptember samma år, erhöll i uppdrag att, i samråd med he lektor Blomstrand, uppgöra ny förslagsritning. met särskilt afseende fästadt på en af honom samma dag föreslagen nyupptäckt byggaadsplan. Vid rådstuga den 6 Juni 1864 gillades och antogs hr Strömber; ig. samt beslöts att os Kongl. anhålla om tillstånd ill ett amorteringslåns upptagande på 15,000 rår, n sedan alven blef beviljad, hvarjemte ledamöter ien byggnadskomite utsågos, hvilken skulle gå i författning om lånets anskaflande samt om inköp af den behöfliga och afsedda byggnadsplanen. Vid rådstuga den 10 April 1565 any sig förhindrad att med ärendet taga vidare betattning. och beslöts tillika att den sålunda antagna ritningen med kostnadsförslag oförjligen skulle till ved de myndighet öfv sändas för att prölvas na stadfästelse. Sedan sådan stadfi tt har frågan hvilat hos byggnadskom d nuvarande rådstuga talade rektor Lindhult varmt för att saken måtte till något res Af närvarande komiteter upply erligen att hvar å sin sida några försök att anskaffa de behöfliga penren de ansågo att rektorn, såsom äfren ande ledamot, i frå Y skulle handla, hvarpå fr Zz tes att med bästa vilja kunde han icke ensam göra retta, då något tillmötesgående för att vinna ett desultat icke vore att uta från de andra ledamöternas sid äl hvarför han anförde att ett sammanträde af komiten på öfver ett års tid ej kunnat tillvägabringas. Då en ak ledamöterna, handl. Palmgren, anhöll att få utgå ur komiten, blef resultatet at frågans handläggning vid denna rådstuga att ny ledamot i hans ställe skulle utses samt att hemställan skulle göras till byggaadskomit:n att den ville efterhöra om icke någon lokal tillsvidare kunde få hyras för sådant ändamål. Vid en blifvande rådstuga på det nya året skullo frågan då åter ventileras. Beträffande det sökta hyresanslaget afslogs detsamma genom votering, med 377 röster mot och 197 för. Af postmästaren G. F. Lundvall väcktes förslag att kungörelserna om allmän rådstuga måtte införas i någon Göteborgstidning, då deras nuvarande otillgänglighet gjorde svårighet för ett närmare inhemiande af deras innehåll och staden icke eger någon egen tidning för deras kungörande. Afordförauden, borgmästaren Rhodin, svarades härpå, att då ingen författning stadgade något sådant, kunde framställningen icke bifallas, utan blef blott stadens vaktmästare ålagd att hålla rådhusdörren öppen under tvenne timmar dagligen, för att personer under tiden kunde taga del af kungörelserna. Ett äfvenledes väckt förslag att något måtte göras för afhjelpandet af de stora bristfälligheter å Höge bro vid staden, hvilket redan för ett år sedan allmänt ansågs va af största behof, blef tills vidare uppskjutet, på grund deraf, såsom af en närvarande röstegare yttrades, att ännu icke någon olyckshändelse derstädes inträffat. — Af svenska Slöjdföreningens Ilandlingar och Tidskrift för Teknologi, utgifna af G. B. Dahlander och A.