Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1866, sida 3

trodde; och det skulle ju vara för ligt att narra lilla Anna Maria — Ja, det skulle verk sade miss Anne. — Kära lilla va jag älskar henne! — Ni är mycket god, sade lady Middleton till Elinor; — och då ni verkligen tycker om arbetet, vill ni kanske lika gerna vänta att spela till ett annat parti. Elinor antog med glädje detta förslag och vann således, genom något af denna fintlighet, som Marianne aldrig kunde nedlåta sig till att utöfva, sin egen afsigt, under det hon på samma gång var artig mot lady Middleton. Lucy lemnade artigt rum för henne, och de båda vackra rivalerna sutto således, sida vid sida, vid samma bord och i största endrägt, sysselsatta med samma arbete. Fortepianot, vid hvilket Marianne, fördjupad i sin musik och sina egna tankar, vid den här ti någon fanns i rummet utom he yckligtvis så nära dem, att 3 mis ha wood trodde att hon nu tryggt kunde inleda det intressanta ämnet, utan fara att höras af dem, som sutto vid spelbordet. relse, hyad XXIV Karrrner, Med en stadig, ehuru försgtig rös jade Llinor sålunda: — Jag skulle ej förtjena d ni hedral mig med, om gon önskan att få det gom vidare nyfikenhet i ämzget. derför ingen ursäkt för att åter let å bane. CTors.) ot för troende, hyster nå