Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1866, sida 3

Blandade ämnen. dig kur met kolera. Dr Claire Deville inberättade nyligen till franska vetenskapsakademien ett må digt, med framgång krönt xperiment som anställdes med en kolerapationt i Äntoine-hospitalet i Paris. Petienten var redan öfvergifven af läkarne och att döma af alla tecken var döden nära, då en medicinska sakultaten tillhörande läkare, d:r Loraeis, utbad sig tillåtelse att anställa ett försök med den sjuke. Har insprutade nemligen 95 ort vaiten om 40 temperatur i den sjukes ådror. Före exp 5 tet hade kroppen så väl på bålen, som i ar -och munhålan en temperatur af 26 grader, som genast efter insprutningen steg till 30. Tio minat nare reste sig den sjuke upp och begärde att d följande dagen var han frisk. Dr Claire åberopar sig på brr Pelouses, Pasteurs och Bernards intyg till bestyrkande af sanningen i sina uppgilter. Viljans makt. I Lidköpings Tidninz En anka har händelsevis summit ut ifrån körde, såsom synes af följande skrifvelse till redaktionen: .I n:o 93 af eder tidning för innevarande månad omtalas under rubriken ,viljans makten ovanlisare händelse, berättad för Sköfde tidnings redakör, om en hustru inom denna församling, som en gång vid sin återkomst till hemmet funnit sin man ligga död och vid denna åsyn med beslutsam ton utropat: Nu vill jag ej lefva längre, utan jag vill komma dit, der min gubbe är — och få minuter härefter, heter det, sof hon lika med sin man den eviga sömnen. — Med afseende på denna ogrundade berättelse får jag för dem ar dem tidningsläsande allmänheten, som härpå fästat något afseende, tillkännagifva, att vi Medelplanaboer icke visste det minsta om dutta nya prof på den menskliga viljans makt, förrän flera tidningar härom underrättat oss. IIvarken för innevarande år eller under de närmast föregående kan härvarande dödbok uppvisa, att några makar så snart fått fölas ur tiden sem Sköfde Tidnings redaktör fått sig härifrån berättadt. Medelplana af Skaraborgs län den 26 Nov. 1566. Å. O. Sylvå v. past. 1. En mantalsuppgift. Sverges förste justitieomdudsman, den från riksdagen 1509 bekante friherre L. A. Mannerheim, inlemnade till 1801 års mantalsskrifning i Stockholm — då äfven hundar skulle anmälas och skattskrifvas följande all goriska uppgift, som på sin tid kte både löje och förargels 1:0. En k halsband, ömsom blått, ju mera skäller. 2:0. Chråtien, bandhund, svart, eger ter, i synnerhet drifver på räf och biter 3:0. Saldo, brukar halsband, grönt med galdpänne, smilar för alla kommande och äter upp maten för kamraterna. 1:0. Kallas allmänt Fåhund, är af alla D och vallar baskapen. (Maricst. W Kexholms namnlöse fånge. En bresski vare till Helsingfors Dagblad, som nyligen besökt Kexholms fästning, berättar bland ar ähund, onyttig, kallas Noble, brukar ömsom gult, ju mera prydd, 2 yttigast at Ötver porten i fästningsmuren har funnits ett rundt torn, hvaraf största delen ä tår, Detta torn bar på sednare tider förv rskild ryktbarhet genom de mer eller mindre hetydande politiska fångar, hvilka der under ol tider förvarats. Män ifrån revolten efter kejsar Alexander 1:stes död 1825, från polska revolutionen 1830, från Kaukasiska krigen 1546 hafva i Kexholms kasematter fått plikta för sina förvillelser. Här förvarades den beryktade Pugatscheffs familj, hvaraf en ålderstigen dotter, en omkring 70 års gammal mö, ännu lefde i början på 1539talet, lifnärande sig med allmosor. Men den märkvärdigaste af alla här förvarade fånga en man, hvars öde har någon likhet med den beryktade Jernmaskens under Ludvig XIV i Frankrike. Under de så ecennieri d 1 gen, un ytterst string bevakning, i en m kasematt i porthvalfret under runda tornet, en man, hvars lefnad och brott förblifvit dolda af ogenomtränglig hemligbetsfall slöja. Ingen vi hvem ch hvadan han kommit. I ten bakom lås och Lom hade ingen annan men li e tillträde till honom utom vakten, som n med hans tarsli ost, IIan nämnde mn, ej heller hvad han brutit och kallades derföre allmänt af stadsb. löse(Besimennoi). När kej 1819 besökte Kexholm 108 hans denne fånge och han besökte honom ika Det berättas att kejsaren varit så rö att tårarna stodo honom i ur fängelset. Han befallde gt Az