Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1866, sida 3

och kallades: till inrikes ledamöter: genremålaren Bengt Nordenberg och landskapsmålaren Alfred Wahlberg; till norsk ledamot: landskapsmålaren, riddaren af kongl. Wasaorden J. F. Eckersberg; samt till utndska ledamöter följande danska konstlärer: historiemålaren C. Bloch, genrenålaren J. J. Exner, historiemålaren, proessorn N. Simonsen, marinmålaren C. F. 5örenssen och mariumåälaren, professorn, iddaren af kongl. norska S:t Olafs-ordon 1. Melby: — K. Flottan. Kongl. Maj:t har, uppå sjord ansökaing, tili flottans indragningstat öfverflyttat kapten-löjtnanten å flottans ya reserrstat, grefve Christer Claesson Horn. Förordnande. Kongl. Maj:t har förydnat lektorn i historia och modersinålet id högre elementar-läroverket i Fahlun, ilos. doktorn R. Kujerdt att från och ned nästinstundande års början till den Juli 1872 vara rektor vid det på rcalinien fullständiga elementar-läroverket i Westerv — ÖOrdensutnämning. Kongl. Maj:t har extra ordenskapitel den 1 Dec. behagat utnämna: Till Riddare af K. Wasa-orden: Distrikts-ingeniören vid Nordvestra Stambanan, kaptenen i kongl. vägoch vattenyggnadskären A. L. Djurson. — Turstlig jagt. Med ordinarie snällåget i Fredags afton hemkommo DD. K. HH. hertigarna af Östergötland och )Jalarne från grefvarne Lewenhaupts i närieten af Cathrineholm belägna egendomar, ler DD. KK. HH. varit påjagt sedan i )nsdags, åtföljda af majorerna Ström och Hjelmstjerna, m. fl. — Nyårsbalen. Vid sammanträde i Lörlags beslutade Stockholms stadsfullmäkige, att den sedvanliga nyårsbalen äfven skulle ega rum nästkommande 1 Janaari; och fingo beredningsutskottets ledamöter i ippdrag, att, i anledning häraf, vidtaga erforderliga arrangementer. — K. Musikaliska Akademien. I P.-T. äses: I den sednaste föreläsnings-seancen förekom afhandlingen om Gluck, som föregicks af e plick på hans föregångare samt en skild nans ställning till sin tid och till sina närmaste fterfölj Derefter uppdrog talaren en tecking af dåvarande italienska och franska skolorna samt af de ulla opposi samt slutligen af den bekanta striden mellan ( istoch Piccinist-partierna, som på 1770-talet ck i Paris. De ledande principe i Glucks eform, äfvensom hans egen mi a förklaing i detta ämne, meddelades; hvarjemte Glucks efnadsöden, hans förnämsta verk, och bland dem specielt Armida, omtalades. En ganska interessant illustration var fru Heitmans (född Rose lahl) vackra och rena föredrag af tvenne Gluckska arier ur Orphåe och ur Iphigenie i Tauris, wilka framställde Glucks olika stil från hans ällre italienska och sednare fransk-tyska period. — John Ericssons nya kanonbåt. I ett bref till kommendörkapten Adlersparre rörande sin nya kanonbåtsmodell skrifver vår berömde landsman: Vid noga betraktande k inna, att en roddare f(s mnas mig att skärka spi itöfva betydligt större nystis systemet än med åror: 1) der m del af armens vigt hela ippbäres af handtaget, hvarigenom mycken onödig nuskelansträngning besparas; 2) de att den maturliga och tröttande snedvinkliga rörelsen i den, som påkallas af årans ständiga vinkelundvikes genom dragrörelsen, hvars handifver en cirkelbåge, dock allarallel ställr i m; 3) derför att fi rörelsen, till följd af vefvens an och slutar med en oändligt liten hastighet — en omständighet så gynnande för musklerna. Tillåt nig fästa hr kaptens synnerliga uppmärksamhet id det vigtiga förhållandet, att då åror begagnas, å måste full hastighet gitvas till bladet samma igonblick, som det vidrör vattnet, äfvensom att ull hastighet måste utöfvas hela tiden till rö ens slut, då bladet måste lemna vattuet med oför ninskad hastighet. Detta plötsliga kraftutöfvande sammanhang med det hastiga afbrottet tröttar ida mera, och derjemte förslösas mera nyttig craft, än ett ytligt skärskådande tillkännagitver; i) och slutligen så eger mitt nya fortskaffningsstem företrädet, derför att under skrufvarens röelse framåt, sedan tyngdpunkten af öfverlifvet är amom sät an hån utöfva nyttig kraft genom ut skjuta mmer hr kapten att ufvare, om den äran ket ett nytt ord) kan t genom det nya r att handens och iden hvilar på och de vara nödigt anm att den som roddarens armklor måste uthärda, be från, nedan under rörelsen framåt det åtföljande try ket gifver hvila åt senorna och återställer de af drag n utmattade lederna till sick. Många andra fördelar af minydenhet kunde rämnas, men tillräckligt har nu blifvit anfördt att sty mitt påstående, att 30 å 40 proc. mera kraft kan utöfvas på ven tid af skrufvare än af rod Härtill den vigtiga omständigheten, att skrufa uthärda arbetet betydligt längre än roddare. I ett bref, skrifvet efter ett föregående, som var författadt på engelska, yttrar kapten Ericsson: ,.Sedan sista brefvet Aug. 24 var afsändt. kände jag någon ledsnad. att det var skrifvet på engelska. Jag hade knappt om tid för tillfället och begagnade som vanligt det lättare språket. Var god gör min ursäkt och säg vederbörande, att öfver 40 år förflutit sedan jag lemnade fosterlandet och att under 30 år sambandet dermed var nåstan alldeles söndradt. Min varelse är så helt och hållet svensk, att jag ej kan fördraga den tanken, att man tror mig hafva glömt eller att jog icke foredrager vårt hi modersmål, ärans och hjeltarnes stämma-. — NItionalmetsei konskaftbelning och Lifrustkammarens samlingar äro från och med December månad tillgängliga för allmänheten Söndagar och helgfria Tisdagar kl. 11—3. utan afgift, samt alla helgfria Thorsdagar och Fredagar samma tider mot en afgift af 50 öre person. IIandteckningar och gravyrer äro endast tillgängliga Tisdagar och Fredagar. De personer, som för kopiering eller studier önska begagna samlingarne, erhålla efter anmälan hos intendenten afgiftsfritt in