Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1866, sida 2

Article Image
skulle jag endast behöfva studera din gemåls familjehistoria. AMERIKA. För att, i den mån det är möjligt, försvara kejsar Napoleons politik i den mexikanska frågan, påminner en fransysk tidning om en skrifvelse från kejsaren till general Forey af den 3 Juli 1862, hvilken skrifvelse då offentliggjordes i Monitören, och som skulle utgöra svar på den redan då ofta framställda frågan: Hvad är ändamålet med den mexikanska expeditionen, och hvad kan med denna expedition vinnas? På denna fråga lemnade kejsaren följande svar: , Det torde blifva många, som skola spörja Er, hvarföre vi uppoffra menniskor och penningar för att i Mexiko grundlägga en ordnad styrelse. Under civilisationens nuvarande tillstånd i verlden äro Amerikas lugn och lycka icke likgiltiga för Europa; ty Amerika närer våra fabriker och underhåller vår handel. Vi hafva intresse för, att de Förenta Staternas republik är mäktig och blomstrande; men det ligger alldeles icke i vårt intresse, att Nordamerika gör sig till herre öfver hela den Mexikanska hafsbugten; att det från denna punkt dominerar Antillerna och Sydamerika, och således uteslutande bemäktigar sig den nya verldens handel och produkter. En sorglig erfarenhet har upplyst oss, huru farlig en industris (bomullsindustrien) ställning är, så länge den tvingas att taga sitt råämne från en enda marknad. Denna industri blir då indragen i alla detta lands vexlingar. När deremot Mexiko behåller sitt oberoende, och det med Frankrikes hjelp lyckas att der upprätta en varaktig regering, så skulle vi vara i stånd att återupprätta den romanska stammens kraft och företräde på andra sidan oceanen. Vi kunna återgifva åt våra egna och de spanska kolonierna på Antillerna deras säkerhet; vi skulle komma att utöfva ett välgörande inflytande i CentralAmerika, och detta inflytande skall öppna ett stort område för afsättningen af våra produkter, likasom det skulle förskaffa vår industri nödiga råämnen. Det sålunda pånyttfödda Mexiko skulle städse vara oss gunstigt, icke blott af tacksamhet, utan äfven emedan dess intressen sammanfalla med våra, och emedan det skulle söka sitt stöd i ett vänskapligt förhållande till Europa. Som man af ett telegram torde påminna sig, har mellan paraguiterna och de allierade en, som det vill synas, afgörande drabbning förefallit vid Curupaity. Nu, sedan enskildheterna vid denna strid blifvit bekanta, kan man göra sig reda för huru vigtiga följder detta nederlag måste hafva för de mot Paraguay förbundna staterna. Anfallet på Curupaity skedde den 22 September. General Mitre, president i den argentinska republiken och tillika högste befälhafvare för de allierade stridskrafterna, anföll paraguiternas position med hela argentinska armåen och Porto Alegres armåekår, tillsammans en styrka af 20,000 man, på samma gång som eskadern bombarderade platsen. Striden var mördande och slutade med ett totalt nederlag för de allierade, hvilka drogo sig tillbaka i vild flykt och måste lemna efter sig sina döda och en mängd fångar. Den allierade armens förlust uppgick till 7,000 man i döda och sårade. Af ett privatbref af den 25 September finner man, att den reguliera argentinska armben blef fullständigt upplöst, och alla högre officerare dödade eller sårade. Hoppet om ett snart fredsslut är nästan visst, och om icke alla tecken bedraga, så skola de allierade skynda att göra slut på ett krig, som för dem varit så olyckligt. En korrespondent från Buenos-Ayres skrifver: Visserligen hafva vi måst göra den sorgliga erfarenheten, att vi under två år oftrat blod och penningar endast som verktyg för Brasilien, och detta endast för att omsider blifva öfvertygade om, det Paraguay är oöfvervinnerligt på eget område. Nederlaget vid Curupaity har bevisat detta. Mitre, som vid fälttågets början profeterade, att kriget skulle vara slut inom tre månader, har i största hast dragit sig tillbaka till Tuyut; generalstabscheten Gelly y Obes ligger sjuk der, och Flores har återvändt till Montevideo. Den med så stor eclat började trippelalliansen är således sönderrifven, och republiken Paraguay har som segrare framgått ur striden mot den mäktiga koalitionen af regeringarne i Rio de Janeiro, Montevideo och Buenos-Åyres. Dagens post. TYSKLAND. I Preussens deputeradekammare har handelsministern förklarat. att ntoifterna för

30 november 1866, sida 2

Thumbnail