Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1866, sida 2

Article Image
Norge. Hög ålder. I Sitskogen i Norge dog den 12 dennes en qvinna, som var 103 år gammal. Hon var född i Sverge, och hon berättade, att hon såsom flicka vid 25 års ålder besökte sina bröder, svenska soldater, i lägret vid Qvistrums bro 1788 Hon blef gift i Norge och har lefvat der sedandess samt i 27 år njutit understöd af fattigvården. ÄÅnnu till öfver 80 års ålder var hon så rask, att hon flera gånger kunde gå den 7 mil långa vägen mellan Sitskogen och Kristiania. De sista åren var hon skröplig i lekamligt hänseende, men bibehöll oförsvagade själskrafter. — Sjöfurten. Från Drammen skrifves den 23 dennes: Fjordens yttersta mil har efter de tvenne sednaste dagarnes temligt skarpa köld lagt sig; det i dag inträdda mildare vädret i förening med den sydliga vinden, som enligt observationerna kan väntas hvar timma, skall sannolikt; åstadkomma, att vi snart återigen ha öppet farvatten. För de många här liggande, ännu olastade fartygen är detta en sak af ej ringa betydelse. — Sillfisket. Af berättelsen från amtmanden i Nordlands amt finner man, att sillfisket i Folden under Augusti och September månad var rikligt och uppgick till 18 å 20,000 tunnor. Från Tromsö skrifves den 7 November: Om sillfisket höres ej något hvarken från norr eller söderifrån. Vid Torsken har hafssillen visserligen ännu icke lemnat landet, men den förekommer der numera icke i någon mängd. Från Hasvik berättas att sillen der i förra månaden gick in under land, men emedan den icke i mannaminne har varit norr om Kvenangens fjord i Skjervö prestgäld, var man fullkomligt oförberedd på dess emottagande. De kringboende männen egde icke en gång en håf att fiska med, men stimmen stodo lyckligtvis så tätt i vattenbrynet, att man uppöste sillen i båtarne med händerna, och flera båtar fingo sålunda hvardera under en natt 6 å 8 tunnor sill. — Sm. Amtst. skrifver: Från Sponvik hafva vi erhållit den glada underrättelsen att sillen, nemligen den så kallade anjovissillen, redan har visat sig under land i stor mängd. Det vore önskligt att affärsmän från andra ställen infunno sig och köpte en del af fångsten, enär fiskrarne icke här på orten kunna hoppas få afsätta så stor mängd, som de nu hafva anledning att kunna upptaga af hafvets rika välsignelse.

30 november 1866, sida 2

Thumbnail