Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1866, sida 2

tärkommissionens ledamöter lära blifvit eniga, säges innehålla följande: , Tjenstetiden nedsättes från 7 till 6 år; den effektiva stående styrkan skall utgöra 360,000 (i stället för 420,000) man; deremot utskrifvas 120,000 rekryter (i stället för 100,000), af hvilka den ena hälften är bestämd för linien, den andra för förstärkningen. Soldaterna i den aktiva armeen qvarblifva, efter der slutad tjenstgöring, två år i reserven. Reservens normala styrka skall alltså blifva 480,000 man, hvaraf en fjerdedel deltagit i den aktiva tjensten. Hela reserymanskapet qvarstannar efter tjenstetidens slut derstädes ännu två år i det mobila nationalgardet, hvilket således komme att svara emot det preussiska landtvärnets andra uppbåd. Det mobila nationalgardet skulle emellertid endast användas till försvar inom landets gränser och till besättande af fästningarne. Efter detta system skulle Frankrike disponera en arm6 af 1,080,000 man, nemligen 360,000 man aktiva trupper, 180.000 man reserv och 210,900 man mobilt nationalgarde. Manskapet i den franska armåens olika delar förblifver i det hela 10 år i tjenst, nemligen: 6 år i linien, 2 år i reserven och 2 år i det mobila nationalgardet. Den talrikaste delen, reserven, skall delas i regementen efter provinserna, och dessa skola 2 gånger om året inkallas till vapenöfningar. En korrespondent från Paris meddelar att finansministern Fould — som är emot hvarje nytt statslån, och således äfven mot det som är i fråga för den nya armöorganisationen — begärt sitt entledigande; men att det är tvifvelaktigt huruvida kejsaren beviljar detsamma. Man finner af gårdagens telegram, att kejsarinnan, till trots af allt motstånd som hon rönt mot sin plan att företaga en resa till Rom, likväl ämnar att företaga densamma. Bland andra skäl, som motståndarne till detta fantastiska äfventyr begagnat, var äfven det att påminna om kejsarinnans af Mexiko besök hos påfven och de sorgliga följderna deraf. Men inga skäl kunde hindra den bigotta kejsarinnans ,pilgrimsresal : Den nuvarande presidenten i senaten; Troplong, säges, till följe af sin sjuklighet, skola lemna detta embete och lärer skola efterträdas af Walewski, förut — som bekant är — president i lagstiftande församlingen, hvilken befattning han visat sig icke vara vuxen. Efter markis Boissys död anser man deremot att presidentskapet i senaten icke skall öfverstiga hans förmåga. Man antager att Baroche skall i lagstiftande församlingen efterträda Walewski. I polytekniska skolan, som är organiserad på militäriskt sätt, råder för närvarande stor oro. Lärjungarne infinna sig icke i klasserna, utan att serskildt uppropas och utan att hvar: och en får befallning dertill. De hafva nemligen organiserat ett slags arbetsinställning. Orsaken är att anordningar blifvit träffade om lärjungarnes noggrannare öfvervakande ilektionerna än förut. ENGLAND. Under den nyupptagna rättegången mot ex-guvernören på Jamaika, Fyre, har kommit till offentligheten en märkvärdig brefvexling mellan den bekante filantropen Charles Buxton och en högre marinofficer, Brand. Denna brefvexling förtjenar särskild uppmärksamhet derföre, att denne officer var ordförande i den krigsrätt, som dömde 189 s. k. rebeller på Jamaika till döden. Såsom betecknande för den bildningsgrad, på hvilken Brand står, anföra vi följande citater ur hans bref till Buxton. Det heter nemligen der: ,,Edert (Buxtons) bref angående Jamaika-kommiten är uppfyldt med bofaktiga och skamlösa lögner ... Det är en förbannad feghet af Er att skritva mot officerare, hvilka icke lära vilja försvara sig i tidningarne. , . . Om Ni egde en gnista af anständighet, skulle Ni återkalla Ert bref, eller ännu hellre skulle jag se, om Ni ville lemna mig en i min smak mera motsvarande satisfaktion. . .. Offentliggör nu endast detta bref, så skall det inför hela verlden icke vittna om annat än Er egen feghet. ... Må Ni smyga Er in i amiralitet, för att klaga öfver mig! Det skall likväl gagna Er till ingenting, ty vi hafva nu ett nytt amiralitet, min vän. Innehållet af detta bref visar nogsamt, huruvida en sådan person varil värdig att föra ordet i den domstol, som afgjort öfver lif och död. SPANIEN. Skräcksystemet i Spanien antager allt större och större proportioner. Enligt de sednaste underrättelserna har regeringen till och med låtit arrestera en fransman, markis dIsidori. Hertig Miraflores, en af da förnämsta hland Sanskg adeln har