UTRIKES. TURKIET. Sedan uppresningen på Kandia numera torde kunna anses såsom undertryckt, och sedan fursten af Rumänien blifvit erkänd af såväl storherren i Konstantinopel, som Ryssland, samt således den kris, som i Orienten väntades, för ögonblicket torde vara undanröjd, så anse vi oss böra lemna en öfverblick öfver de sednaste vigtiga tilldragelserna i Turkiet och de till detta land tributskyldiga furstendömena. Rumänien har omsider vunnit den sjelsständighet, som detta land så länge eftersträfvat. Den turkiska regeringen har, efter ett långt dröjsmål, gått in på att erkänna den valde furst Karl af Hohenrollern som ärftlig furste, och har gifvit honom rätt att hålla en krigshär af 30,000 man, att pregla mynt (likväl med ett turkiskt tecken på mynten), och att sluta icke-politiska öfverenskommelser med fremmande makter, således om förbrytares utlemning, om post-, handelsoch telegrafsende, m. m. Deremot får han icke intta någon serskild rumänisk orden, hvilket furst Kusa hade gjort på egen hand. Dessutom har den årliga tributen blifvit förhöjd. Då budskapet om allt detta kom till Bukarest, så lyckönskade genast de flesta dervarande utländska diplomatiska agenterna den unge fursten, och stor glädje rådde hos befolkningen. Fursten begaf sig straxt derefter på resa till Konstantinopel med en stor svit och mottogs der ytterst vänligt. Under första delen af resan begagnade han den nyligen öppnade jernbanan från Rustschuh till Varna, der ett turkiskt skepp mötte honom, på hvilket han öfverreste till Konstantinopel, dit han ankom den 24 Oktober, hvarefter flera fester gjordes till hans ära. Vid första besöket hos sultanen bevisades honom stor uppmärksamhet; han stod icke, som furst Kusa hade måst göra, utan satt bredvid sultanen, hvilken länge talade vid honom, med storvisiren som tolk. Då turkar fästa stor vigt vid formen, så var det äfven betecknande, att hanicke kallades för hospodar, utan furste. Sultanen