Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1866, sida 2

af honom en hög orden och en dyrbar åbel; den grekiske patriarken och synoen invigde honom högtidligen, och de remmande makternas ambassadörer aflade esök hos honom och mottogo hans, för tt härigenom i sina regeringars namn rkänna honom som laglig furste. Vid emkometen helsades han naturligtvis med ubel, och allt göres nu redo, för att förållandena må komma i fullkomligt god rdning. Nya val utskrifvas till begge amrarne och de högre embetsmännen äro sefallda att icke blanda sig i valen. Den koncession, som för flera år sedan gass t ett handelshus för en jernvägsanläggung i Moldau, är ätertagen, enär de för concessionefi bestämda vilkoren icke blifit uppfyllda. Slutligen berättas, att äfen den ryske generalkonguka i Bukarest ifverlemnat fursten ett officielt erkännande f Ryssland, och den franska Monitören ill veta, att det är i fråga, det furst Karl skulle förmälas med en hertiginna if Leuchtenberg, erarens systerdotter, en örbindelse, som naturligtvis af alla miss-. änksamma skall uppfattas som ett otveydigt bevis på det goda förhållandet, för utt icke säga det hemliga förbundet, melan Preussen och Ryssland. . Den ramäniska frågan kan således i viss nån och för ögonblicket sägas vara löst. ch en liknande fredlig uppgörelse är äfen träffad med Montenegro, ehuru den nåhända icke torde blifva så varaktig. Sultanen har visat mycken vänlighet mot Montenegros till Konstantinopel sända tvense underhandlare, äterlemnat de omtvistale landsträckorna och borttagit de blockms, som omgåfvo gränsen; kort sagdt: mstätt från alla frukter af segrarne år 1862. Sultanen har äfven visaf sin bevåzenhet mot fursten genom att gisva ho-om present ett litet fartyg till begagnande på Skutarisjön, erbjudit honom penningehjelp för upprättande af skolor, och gifvit underhandlarne löfte, att han äfven på annat sätt skall lemna understöd, om så behöftes, samt att fursten, hvarje gång han förnärmlas af turkiska myn År endast behöfver att direkt vända sig till sultanen för att genast få rätt. Det lugn, som nu råder i Montenegro, lärer äfven hafva inverkat på Bosnien och Herz i na, ehuru det från vissa håll berätta ryska agenter ständigt genomresa så väl dessa länder som Bulgariet för att uppreta befolkningen mot sultanen. Det synes dock som bulgarerna icke häraf skulle låta förleda sig, enär de afsultanen vänta uppfyllandet af deras förnämsta nationella önskan, nemligen en egen patriark, oberoende af den grekiske patriarken i Konstantinopel, enär de alldeles icke vilja hafva något gemensamt med grekerna. Den grekiske patriarken, som nyligen medgifvit Rumänien en sjelfständig rumänisk kyrka och som äfven tillåtit den joniska kyrkan! att förenas med den sedan en mansålder upprättade helleniska kyrkan, lärer icke billigtvis kunna neka uppfyllandet af en dan önskan, och borde af klokhetsskäl ej heller göra det, eftersom bulgarerna möjligen eljest kunde vända sig till den romersk-katholska kyrkan, hvilken länge haft sträfvanden i denna riktning, och en unierad bulgarisk biskop redan länge funnits. Serbien har ännu icke fått uppfylda sina önskningar om förstörandet af tvenne små turkiska fästningar, Ivornik vid Drina och Elisabeth vid Örsova, samt om turkarnes aflägsnande från hela Serbien, som för några år sedan skedde i Belgrad. Utrymmandet af sistnämnda fästning nämner man icke ännu, enär man hoppas att lättare få sina önskningar uppfylda, om man begär litet hvarje gång. Nu är frågan huruvida sultanen går in på serbiernas begäran; emellertid fortfar fursten att rusta. Nyligen hade han sammandragit 10,000 man landtvärn (en tiondedel af hela styrkan) till öfningar, under hvilka man — bland annat — Pröfvade de kort förut erhållna reffiade kanonerna. Fursten höll ett tal till trupperna, i hvilket han påminde om deras fäders tapperhet i striden mot turkarne, och aftonen derefter var den lilla staden, der öfningarne höllos, Pojoravots, festligt illuminerad. För öfrigt meddelas derifrån, att Serbien, på en befolkning af 1,116,688 personer, har 321 folkskolor med 14,713 lärjungar och 406 lärare, visserligen ett ringa antal, men likväl i proportion mera än i de närgränsande turkiska provinserna. Huru det står till i Epirus och Thessalien är ytterst svårt att yttra sig om. Turkarne hafva der samlat icke obetydliga truppmassor, liksom fruktade man der ett utbrott. rn fm må — — AO Z om ine Dagens post. ITALIEN.