Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1866, sida 2

Betjenten och en af pigorna skickades genast till Devonshire för att ställa i ordning rummen till deras matmoders ankomst ty då lady Middleton var mrs Dashwood fullkomligt obekant, föredrog hon att genast flytta in i villan framför att blifva en gäst på Barton Park; och hon litade så säkert på sir Johns beskrifning öfver huset, att hon icke kände någon nyfikenhet att sjelf granska det förrän hon inträdde deri såsom sitt eget. Hennes ifver att komma bort från Norland minskades icke af hennes svärdotters tydliga tillfredsställelse med hennes flyttning; en tillfredsställelse, hvilken blott helt svagt försökte döljas under en kall inbjudning till henne alt uppskjuta sin afresa. Nu var tiden kommen, då hennes styfsons löfte till sin fader särdeles lämpligt kunde uppfyllas. Då han hade försummat att göra det genast, kunde deras flyttning anses som den mest passande perioden för dess uppfyllande. Men mrs Dashwood började nästan att uppgifva hvarje hopp af det slaget och blifva öwertygad att hans bistånd icke sträckte sig längre än att hafva underhållit dem i sex månader å Norland. Han talade så ofta om sina le utgifter och om de beständiga anspråken på hans börs, för hvilka en man af något anseende i verlden ouppligen var utsatt, att han snarare tycktes vara i behof af mera penningar än afsigt att gifva bort sådana. Inom några få veckor, från den dag då sir John Middletons första bref kom till Norland, var elting så tillvida ordnadt i deras tillkomm ande boning, att det satte mrs Dashwood och hennes döttrar i stånd. ut börja sin resa. Många voro de tårar, som fälldes af dem