Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1866, sida 2

personer, som känna prinsessan Marie Dagmar, säga, att hon under sin moders ögon och vård erhållit en enkel och allvarsam uppfostran, som är fullt värdig den rang, till hvilken hon blifvit upphöjd, och hvars goda verkan vid flera tillfällen blifvit lagd i dagen. Journal des Debats omtalar följande från Petersburg: ,Prinsessan hade stor kärlek till den aflidne storfursten Nikolaus, med hvilken hon — som bekant är — först var förlofvad, och sörjde honom djupt. Man berättar, att, då prinsessan, samma dag hon öfvergick till grekiska läran, vid sin brudgums arm genomgick en af salarne i vinterpalatset, så varseblef hon den aflidnes porträtt, då hon utbrast i tårar. Ni har rätt att sörja honom — lärer storfursten hafva sagt — ty han älskade Er af hela sitt hjerta; vi skola tillsammans begråta och ofta tala om honom-. ASIEN. De franska medlemmarne af jesuiterorden hafva i Asien under de sista femton åren spelat en vigtig politisk rol för att bringa under franska väldet en del af de riken, som tillhöra de östra mellanstaterna. Hvad som i Anam föregick besättandet af Cochinchina, ggår nu i Korea. Denna halfö kan väl kallas -en läcker bit, och detta är äfven skälet till, att engelsmän, ryssar och japaneser med afundsjuka blickar åse fransmännens sträfvanden, sedan de sjelfva förut gjort allt sitt till för att för egen räkning lägga sig till denna halfö.Den franska Monitören uttrycker sig i frågan så här: -Konungariket Korea är oberoende af det kinesiska kejsardömet (d. v. s. det står ungefär i samma förhållande till Kina, som Donauurstendömena stå till Turkiet), och har omkring 15 millioner innevånare. Landet är mycket otillgängligt. Ett ansenligt antal missionärer ha under de sista åren yckats inkomma i landet och hafva tillochmed omvindt medlemmar af den kungliga samiljen. Till följe af en reaktion hafva några missionärer blifvit dödade. Enär franska regeringen icke ännu erhålit noggranna nnderrättelser huru härmed förhåller sig, så har den icke ännu fattat ågot beslut. Amiral Roze, befälhafvaren ör vår eskader i Kinesiska hafvet, rekoguoscerar nu kusterna af Korea och söker förskaffa sig underrättelser om sanna förhållandet. Det är antagligt, att, i fall amiralen finner ögonblicket inne för en coup de main, så skall han icke försumma att besätta landet. Engelsmän och ryssar torde dock icke förblifva lugna åskådare deraf. I allmänhet synas förhållandena i Östra Asien komma att föranleda till någon katastrof. Såväl i Central-Asien mellan engelsmän och ryssar som i den aflägsna östern mellan fransmän, engelsmän och ryssar synas de olika intressena förveckla sig, och i Kina, Japan, Ånam och Korea är i denna stund reaktionen i full verksamhet mot barbarerna. I Kina är en nationalsubskription öppnad för anskaffande af 500 kanoner, och det lärer väl vara otvifvelaktigt, att taikunen af Japan ljutit döden genom förgiftning, troligen till hämnd för hans estergifter för euronåerna. —