Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1866, sida 2

sen en af de i Frankrike vanliga arbetsnställningarne förekommit, och man frukar, med anledning häraf, att oroligheter ler skola utbryta. En zuavlöjtnant har i duell nyligen dölat en baron Lequin. Från tillförlitligt håll meddelas, att kejsarinnan Charlottes af Mexiko tillstånd ortfarande anses vara ohjelpligt, och att hennes död anses som nära förestående. STORBRITTANIEN. Den konservativa ,,Globe vill veta och anser sig pligtig fästa uppmärksamheten på, att kabinetten i Berlin och Stockholm mderhandla om en plan att stycka Danmark så att Preussen toge Jutland och Sverge öarne. Globe nämner försigtigtvis icko källan till denna märkvärdiga underrättelse. TURKIET. Den franska , Memorial diplomatique innchäller från Konstantinopel följande telegram af den 25 Oktober: ,I Måndags afgick härifrån sultanens lustjakt Inzzedin för att afhemta furst Karl. Djemil Pascha, sultanens förste adjutant, och Manodouh Bey, storvisirens sekreterare, besunno sig ombord och hade befallning att i Rustschuk invänta fursten af Rumänien. Efter en lycklig öfverfart inlopp jakten om Onsdag middag i Bostoren. Sedan fursten anländt till det palats, som åt honom var upplåtet, mottogs han der af Kiamil Bey, som af sultanen var uppdragen att helsa honom välkommen. Sedan Djemil Pascha för sultanen anmält furstens ankomst och hans önskan att genast få aflägga besök hos sultanen, gaf den sistnämnde till svar, att han genast önskade mottaga fursten, som då med sin svit genast begaf sig till Dolmabaktschepalatset. Vid stora trappan till detta palats mottogs han af storvisiren, som förde honom till sultanen, vid hvilkens sida fursten tog plats. Samtalet dem emellan varade två timmar; som tolkar tjenade storvisiren och Portens förste dragoman. Det var nu som fursten af sultanen mottog den akt, genom hvilken han blifvit erkänd som hospodar af Rumänien. Härefter införde Kiamil Bey furstens svit och föreställde den för storherren. Då fursten lemnade palatset, begaf han sig till ,,den höga Porten. Trupper voro uppställda på hans väg, och vid ingången mottogs han af storvisiren, som för honom presenterade samtliga ministrarne. EGYPTEN. . Angående vice konungens åtgärder i den mystiska författningsangelägenheten meddela de franska tidningarne följande enskildheter: Den 18 Oktober kallade Ismail Pascha till sig alla de hos honom accrediterade europeiska konsulerna, för att officielt för dem gifva tillkänna sin afsigt att, genom inkallande af en representation för landet, låta inträda en stor förändring i den nu bestående regeringsformen. En sådan församling skulle årligen inkallas till Kairo för att der qvarstanna under en i lag bestämd tid. Den nya representationens förnämsta ändamål synes — som förut är sagdt — vara att bevilja skatter. Under det omnämnda sammanträdet med konsulerna talade vice konungen om att representationen skulle ,reglera statsutgifterna; om kontroll derat yttrades icke ett ord. Representationen skulle sammansättas på följande sätt: Byfogdarne, kallade Sheikh-el-Reled, hvilkas utnämnande egentligen tillkommer folket, men som i verkligheten vanligen blifvit tillsatta af regeringen; dessa Sheikhs hafva förut förenat sig i kretsar, ur hvilka ett slags provincialråd blifvit valdt. Härvid är att märka, det sheikhernas åligganden förnämligast bestå i skatternas indrifning och i fördelning af de på hvarje by tillkommande skatter. Hvarje sålunda bildadt provincialråd skulle välja två medlemmar, hvilka skulle inträda i riksförsamlingen, i hvilken för öfrigt städerna skulle representeras, dels genom infödingar och dels genom europter. AMERIKA. En mer blandad befolkning än staden San Franciskos med dess kringliggande område torde svårligen någonstädes vara att uppvisa. Bland dess 14,518 valmän finnas, jemte de infödde amerikanarne, 3,111 irländare, 1,570 tyskar, 684 britter, 151 skandinaver, 128 ryssar och polacker, 99 fransmän, 26 australier, 19 italienare, 16 holländare, 14 spansk-amerikanare, 11 belsier, 10 portugiser, 8 vestindier, 7 ungrare, 5 ostindier, 2 sandwichs-öboar, 1 grek, 1 spanjor och 1 kines. En i Newport bosatt rik köpman, Alexander P. Stewart, har till nämnda stad skänkt l million dollars för uppförande af sunda bostäder åt de fattige, på det vilkor att staden lemnar de för detta ändamål erforderliga byggnadstomterna. cAAAAi —