Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1866, sida 2

2, kaffe 1, linfrö 1, styckegods 6, barlast 16. Summa 43. Under lastning med trä och barlastjern 21, hafre 4, jern 2, zinkblende 1, barlast 3. Summa 31. Under reperation å varfven 9, upplagda i vinterlag 37, segelklara 11. Af ofvanstående fartyg äro 76 svenska, 18 engelska, 15 norska, 5 franska, 4 danha, 4 hanoveranska, 4 holländska, 2 preussiska, 2 oldenburgska och 1 bremiskt. — Sjöfarten. Under loppet af Oktober månad ha från utrikes orter ankommit 193 fartyg, af hvilka 60 varit lastade med styckegods, 32 med kol, 24 med sill, 6 med hampa, 4 med mjöl, 3 med råg, 3 med salt, 2 med socker, 2 med rails, 1 med kaffe, 1 med mursten, 1 med linfrö och 53 voro barlastade. Af ofsanstående fartyg äro 94 svenska, 40 norska, 28 engelska, 9 holländska, 6 franska, 5 danska, 5 hanoveranska, 2 preuska, 2 oldenburgska, 1 bremiskt och 1 slesvigholsteinskt. — Tredje årsväxtberättelsen för Göteborgs och Bohus län, afgifven af landshöfdinge-embetet d. 27 Oktober, är af följande lydelse: Efter att väderleken intill medlet af Augusti månad varit för årsväxtens utveckling den mest gynpsamma, inträdde vid denna tid en mera öfvervägande regnig väderlek, som med ganska få uppehåll fortfor till inemot slutet af September. Med undantag af höstsädet samt hö och första klöfverskörden, hvaraf inbergning förut kunnat ega rum, har alltså den öfriga årsväxten i mera eller mindre grad varit utsatt för de menliga verkningarne af flera veckors nästan oatbrutna regn, till följd hvaraf dels en stor del af den å rot varande iden nedslagits till marken och mycket skadats, dels äfven den säd, som vid regnperiodens början redan var aftagen eller under densamma måst afmejas, tagit skada i skylarne eller utslagits och till icke ringal qvantitet förspillts å marken. Af den långvariga vätan har också potatisen så lidit, att densamma nästan allmänt, och der den icke gynnats af högt och torrt läge, blifvit angripen af röta. Den jemna och vackra väderlek, som alltsedan slutet af förra månaden varit rådande, har emellertid borttagit många af de farhågor landtmannen hyste så väl för skörden, som för möjligheten att kunna beså de af regnet genomdränkta trådesfälten, och är numera årets äring inbergad samt höstsådden äfven verkställd. Denna senare har visserligen skett sent och till en stor del i mindre väl beredd jord, men dock under för den nysådda säden i öfrigt gynnsamma väderleksförhållanden. Å de få ställen, der höstsådden medhunnits före regntiden, har brådden ett lofvande utseende. I anseende till den försenade inbergningen samt höstarbetenas påskyndande, har uttröskning blott till mindre del kunnat medhinnas. Uppgifterna om afkastningen kunna alltså icke blifva så tillförlitliga, som önskligt vore; och då utfallet af skörden är i olika delar af länet mycket olika, är det äfven svårt att uppgifva något meddelresultat för hela länet. På grund af inkomne uppgifter, torde afkastningen öfver hufvud dock kunna beräknas som följer: Höstsädet af råg och hvete har blifvit i allmänhet väl inbergadt och afkastar 8:de å 10:de kornet, eller öfver förhållandet i medelmåttiga år. Värsädet af råg och hrete. Odlas ringa. Afkastningen torde kunna anslås under medelmåttan. D:o af korn, blandsäd och hafre. Ehuru detta säde i allmänhet mycket skadats af förenämnde regniga väderlek, torde det dock, enär det varit särdeles frodigt, komma att lemna en afkastning, som till qvantiteten kan antagas utfalla med 6:te å 7:de kornet, eller nära medelmåttan, men beträffande qvaliteten. blir den i allmänhet af mindre strid och vigtig beskaffenhet. Trindsädet af ärter, bönor och vicker. I följd af den skada, som detta säde lidit af den regniga väderleken, kan afkastningen icke uppskattas till högre än 5:te å 6:te kornet, eller under hvad i medelmåttiga år erhålles; och gäller, i afseende å qvaliteten, samma anmärkning, som härförut, rörande öfriga vårsädet, blifvit gjord. Potatisen. I allmänhet af röta angripen, lemnar den en afkastning långt under medelmåttan, eller blott 3:dje å 5:te kornet, på många ställen missväxt. Ofrige rotfrukter, rofror, kål och morötter, som dock mindre odlas, lemna i allmänhet god afkastning. Lin lemnar afkastning under medelmåttan. Höskörden har utfallit mycket rik, likaså första skörden å de artificiella ängarne; och kan man derföre antaga, att om ock vårsädeshalmen i allmänhet är dålig och till en del äfven otjenlig till utfordring, fodertillgången det oaktadt blifver under vintern tillräcklig. Härvid bör dock anmärkas, att detta omdöme icke har tillämplighet på de trakter eller hemmansdelar, hvarest ingen äng finnes eller föga foderväxter odlas och der för kreaturens utfodring hufvudsakligen användes vårsädeshalm. — AIIuru kan arbetaren lefva bäst och billigast? Denna fråga utgör titeln på det föredrag, som hölls af Arbetareföreningens ordförande, litteratören hr Axel Krook, vid föreningens första allmänna sammankomst i Söndags åtta dagar sedan. Detta föredrag har utgifvits af trycket i en brochyr, som synes komma att utgöra en länk uti flera skrifter för arbetare, utgifna af Göteborgs Arbetare-föreningl, hvilket angifves af den allmänna rubriken. Det är den vigtiga frågan om Fonsumtionsföreningar mellan arbetare, som här företrädesvis afhandlas, dervid förfn redogör för den lyckliga erfarenheten från Rachdala i Fnalana hviILen häöfeit Afta