Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1866, sida 2

skyldiga, icke allenast briganterna, mätte blifva strängt straflade, samt att undervisningsväsendet måtte förbättras och skolornas antal betydligt ökas. Processen mot amiral Persano har tagit en intressant vändning. Hans försvarare, Mancini, fordrar nemligen att alla under det sista kriget kommenderande generaler — och specielt Lamarmora — likaledes skola sättas under tilltal, enär de beskyllningar, som blifvit gjorda mot Persano, med lika stort skäl kunna göras mot dem. Mancini vill endast föra försvaret såvida anklagelsen kommer att gå ut på feghet eller förräderi. Åmiralitetsrådet i Genua har afslutat rättegången mot Mortini, befälhafvaren på Attond latore, med den förklaringen att iutet fel kunde befälhafyaren tillvitas. Jorini ins kte sitt försvar till bevisen för det sjunkna vädursskeppets felaktiga konstruktion, hvilken uteslutande var orsak till den timade olyckan. En i Rom varande fransman skrifver till ..Journal des Debats följande: -Ingen tviflar att en mer eller mindre radikal c ing i de politiska institutionerna här för Romarne afvakta denna förändring med stort förtroende, det lägre presterskahet utan stor fruktan, de högre prelaterna och kardinalerna med förskräckelse. De liberala göra ingenting för att påskynda saken, emedan de veta att resultatet är säkert; de klerikala företaga ingenting för att förhindra hvad de frukta, enär de veta att detta icke står i dera makt. Romarne äro icke det ringaste afundsjuka på venetianarne. De yttra få tröstanstullt: I dag är det deras, och i morgon vår tur, ty Italiens enhet är först då verkligen fullbordad, när besittningen af Rom har krönt verket-. Så är sinnesstämningen i det ögonblick då en akt inträder, som anses asgörande, nemligen den franska ockupationens upphörande. Denna sin iga ockupation har varit mycket dyr för Frankrike, och utan nytta för den rom rska stolen. Den har icke försonat den pålliga regeringen med dess undersåter, ufur klyftan dem emellan har blifvit än Våra soldaters beundransvärda ning har icke förmått besegra denna tipati, och vår armå skall med samma illfredsställelse lemna Rom, som romarne la se deras aftågande. En mindre väl disciplinerad trupp skall nu bestrida vaktbållningen i vatikanen; jag tror icko att den skall få bättre lycka. Alt antyder ats lugnet icke skall blifva stördt, och att lösningen skall ske på fredlig väg!. I en cirkulärskrifvelse af den 15 dennes har den helige fadren kallat samtliga katolska biskopar till en stor kyrkohögtid, som skall ega rum i Juni nästa år i Rom, för att celebrera aposteln Petri hundraårsdag, och då en mängd kanonisationer skola ske. I inbjudningen heter det emelertid att denna högtid skall ega rum , SÅ framt Gud tillåter att lugnet i Rom icke störes. Den tilltänkta kyrkofesten är ä nad att i liturgisk prakt öfverträffa alt, som Rom förut sett i den vägen, och man vill veta att påfven deraf väntar sig stora resultater.