Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1866, sida 2

att tillskrifva samma orsaker. Men i Calabrien har general Fennel, chef för mobilgardena derstädes, redan vunnit lysande framgångar öfver de calabresiska banden. .Italie berättar om det högtidliga öppnandet af senatens session såsom den höga domstolen i amiral Persanos sak. Medlemmarne voro närvarande till ett antal af 120. Vid sessionens början riktade presidenten följande tal till församlingen: Mina herrar senatorer! I ären i dag förenade för att utöfva en af de svåraste pligter, som ert embete ålägger er. Hvar och en af oss känner och förstår säkerligen i detta ögonblick den stränga pligt, som ålägger oss att med nit och samvetsgrannhet fullgöra detta värf. Det finnes intet oöfverstigligt hinder, som kunde afhålla någon af oss derifrån. De facto är det likväl smärtsamt att behöfva besluta sig för uppfyllandet af en så vigtig domarepligt. Allenast den hos oss lefvande känslan för rättvisa måste för oss alla härvid vara den mäktigaste sporre. Vårt ansvar är omätligt; hela nationens blickar, ja, hela Europas, äro riktade på oss. Men ännu mera än hela verlden skådar den på oss, hvilkens hela väsende är rättvisa, och hvilkens afbild vi skulle vara. Exkonungens af Neapel f. d. general, röfvarehöfdingen Palma, har — förmodligen i hopp om en helt annan utgång af uppresningen på Sicilien — satt ett pris at 2,000 dukater på italienske generalen Fumels hufvud. DONAUFURSTENDÖMENA. Turkiska regeringen har nu officielt erkänt furst Karl I som hospodar af furstendömena. Alla differenser äro utjemnade och fursten väntas med första till Konstantinopel. AMERIKA. Den väckelse, som inbördeskriget i Förenta Staterna gaf åt militäriska uppfinningar, visar sig ännu i fortsatta intressanta experimenter på skjutvetenskapens område. Så anställas nu vid fort Monroe experimenter, som äro af stor vigt och genom hvilkas beaktande i tid de europeiska regeringarne kunna bespara sig onödiga omkostnader. Man har nemligen vid fort Monroe uppfört kustbefästningar, på hvilka alla den moderna befästningskonstens hjelpmedel blifvit tillämpade, samt på olika afstånd utsatt dem för elden från de femtontums glatta och tolftums refflade Rodmanska kanonerna. Resultatet har hitintills varit, att de pansarklädda granitmurarne till den grad blifvit förstörda af kanonaden, att sådana befästningar hädanefter måste betraktas som gagnlösa. En officiel berättelse om experimenterna väntas. Då ett telegram från Newyork meddedade, att general Dix skulle blifva Förseenta Staternas gesandt i Paris efter herr Digeloib, helsade den franska regeringspressen denna förändring med stor tillsiredsställelse, emedan Bigelow, enligt dessa tidningars åsigt, genom sitt skarpa, okruserliga och påträngande förfaringssätt i mexikanska frågan gjort hvad han kunnat I för att bringa Frankrike och Förenta Staterna i harnesk mot hvarandra. I Amesrika uppfattas dock detta gesandtombyte på helt annat sätt; der anser man tvärtsom, att hr Bigelow uppträdt alltför fogsligt, medan general Dir är en förklarad anhängare af den doktrin, att de curopeiIska magterna ej få inblanda sig i Nya vVerldens politik (Monroedoktrinen), och derför antages skola uppträda med större I kraft mot franska regeringen. I denna Iton uttala sig i sjelfva verket de tidninIgar i Washington, som stå i nära förbindelse med president Jolmsons kabinett. Särskilät är general DPiz känd som en salgjord fiende till mexikanska kejsardöI met. Hvad detta kejsardöme beträffar, synas dess svårigheter ökas med hvarje dag. Aldvimilian synes nu åått att göra med ytterligare en farlig motståndare utom president Juareg, nemligen med den gamle, 11 Mexikos häsder så mycket omtalade general Santa Anna, som, trött af sitt stilla lif som privatman på San Domingo, nu I gripit sig an att gifva eftertryck åt sin mot kejsardömet för någon tid sedan utsslungade fiendtliga proklamation. Får man tro Nevyork Herald, har Santa Anna I med bankirhus i Newyork afslutat ett lån af 3 millioner dollars, uppköpt sex ångfartyg i samma stad och, för att understödja de mexikanska republikanerna, afsändt dem med 2,000 man till en ännu obekant punkt af amerikanska kusten. Ur samma källa härflyter den besynnerliga uppgiften, att Seward söker stifta ett förbund mellan fenierna och Santa Anna. Hvad fenierna angår, uppträda dessa mer mJ 2 TN TT TT 1 4 3