Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 oktober 1866, sida 2

— Markegångssätitningen. Till depuerade för Uddevalla stad vid skeende narkegängssättningen i Göteborg d. 1 nästa November hafva stadsfullmäktige utett handlanderna Pontus Bergius och Aug. Stluson, hvilka härför ega att såsom reseersättning uppbära 25 rdr hvarder: Vid fullmäktiges öfve ramkastades först ett för ulle, för kostnaders und nde, utse enne i Göteborg bosatta personer, och lagsvis nämndes härtill hrr Eug. Jaohi och Rodhe: men sedan man kommit ill liten besinning af hvad stadens värdigret fordrade, blef beslutet det ofvannämnda. Till deputerad för Lane härad, som i ir var i tur att utse sådan, valdes i Thorsdags å Qviström nämndemannen Eric Fall i Björbäck. — Rådhussalen i Uddevalla. Bohusäng Tidning yttrar: En förhoppningens stråle har trängt ned i stora ådhussalens möj Den dritt, som GöteborgsPostens referent vid landstinget anställde med saens vördnadsvärda utseende, ändtligen tagit ruf. Vid stadsfullmäkti omst sistl. Måndag, väckte neml. hr Nattochbag motion om ett anslag till upputsning af salen och dess sättande i sådant skick, som man kunde fordra af stadens enda offentliga sal. Motionen blef remitterad till drätselkommi en, som anmodades att uppgöra kostn hvarefter fullmäktige skola fatta beslut i saken. Att detta beslut blir bifall till motionen, derom hoppas vi att man kan vara förvissad. — Resormer. Bohusläns Tidning bettar att poliskonstaplarne i Uddevalla, enligt polischesens förordnande, ej vidare få om dagen begagna käpp. Huruvida hatto a läggas, ännu icke kändt A. V. Viesner i Uddevalla ir fullmäktiges sednaste sammantri i hvilken han uttryck att af enskilda pc för sotning, erhå en bestämd årli de uppbördssättet vore nemligen för honom förnadt med de största heter och obehag, då han ständigt skulle sprix ir hus och i bus för att kräfva och uppbära de små afgifterna, hvilka högst oregelbundet inflöto. Förslagsvis hade han beräknat denna lön till 1,500 rdr, hvilket borde mas billigt, då han för utöfvande af sin befattning behöfde, hålla biträden. Herr Fr. Signeul ansåg en dylik lönereglering vara af behofvet högst påkallad, då nuvarande uppbördssättet vore så obehagligt för löntagaren. Ansåg att hr Wiesner i sin skrifvelse andragit tilllräckliga motiver för en ändring. En annan sak vore deremot, huruvida dessa extra afgifter kunde uppgå till 1,500 rdr. Huru som helst, vore dock principen för uppbörden riktig. Hr ordföranden föreslog att remittera skrifvelsen till drätselkommissionen, och detta blef äfven fullmäktiges beslut. — Tidskrifter. Af trycket har utkommit: Nordisk Tidskrift för Politik, Ekonomi och Litteratur af G. K. Ilamilton, September och Oktober 1566, hvilket dubbelhäfte innehåller följande uppsatser: Tycho och Sophia Brahe, af O. P. Sturzen-Becker; Hvad kan der göres for at tilvejebringe enhed i den nordiske retskrivning?, af A. Larsen (Lorts.); Berättelse om Nordiska ionalföreningens möte den 1866, af A. Hedin (Forts.): Andra Skandinav Nationalekonomiska Mötet i Stockholm den 8 Juni 1865, af II. R. (Forts.); Bemarkninger om de tre Rigers industrielle Udvikling i dette Århunrdrede, ar Pre Holst: Anmälni X Efterl ter, af Th ad Svenska ki från äldre tider till indelningsverk i Mankell, J., Stockholms befäSchöyen, Det nor: Historie, af A. II. — C. A. Pettersson, Tabeller till Lärobok i RarigationsVetenskapen; Litteratur-öfversigt; Freden och Folkomröstningen i Slesvig, af G. K. H.; Orla Lehden 29 Juni 1566; Politisk Månadsöfet: Bret från Köpenhamn, SI och Stockholm. At Linnma. Tidning för barn, utgifven af Onkel Adam, har Oktoberhäftet utkomnit, innehållande: Nattens frid, ett litet lskligt poem, signeradt Carl; Polarländerna, med en planche; Nyckelpigans trohet, af Lea; Fieldskred och jordskred, med tt träsnitt; Studentäfyentyret, eller den örtrollade Prinsessan; Tvenne Vattendroppar (insändt af Harriet Th..., 9 år gammal) med ett tillägg at O. A. Af Skolvännen har Oktoberhiäftet utkommit, innehållande svenska folkskolan. jemförd med Preussens; Folkskoll tet i Nesterås; Strödda anteckningar rörande folkskolan, m. m. Från Norge hafva vi emottagit några arbeten, som lemna ett förnyadt vittnesbörd om det intresse och allvar hvarmed man i vårt brödraland studerar sina gamla minnesmärken och söker från glömskan bevara dessa lemningar af en i viss mån förgången kultur, hvaraf dock nutiden kan hafva rätt mycket att lära. Dit hör ett större och med synnerlig omsorg utfördt plancheverk: Norske Bygninger fra Fortiden, i Tegninger med text, udgivne af Foreningen til Norske Fortidsmindesmerkers Bevaring. Sjette häftet. Här förekomma afteckningar af intressanta ornamenter och konstruktioner från åtskilliga äldre k Lorge, hvilka synas vara isynnerhet förtjenta af våra arkitekters uppmärksamhet. Texten är författad på norska och engelska. Af Norges Fornlevninger af N. Nikolaysen har femte häftet utkommit. Det är topografisk redogörelse för de fornlemningar, äldre än reformationen, som blifvit funna å olika orter af Norge. Det är ock denna uppställning, som är den rätta. Man har tyvärr, vid våra fornlemningars uppsamlande i Museer, alltför mycket förbisett fyndorterna, för att klassiticera fö målen efter tidsperioder, som i sjelfva ver ket hvila på hypotheser al större eller mindre sannolikhet. Bättre hade varit om man från h. att irom, att staden 3 an Ardnat dam A —