Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 oktober 1866, sida 2

lif är en lång lärokurs. De sista sem el ler sex åren har hon bott här på Broom hill; upptagande två små rum i baksida af huset, bibehållande den strängaste ens lighet; kännande ingen och känd af in gen. Det har roat henne, stackars varelse att utnämna sig till min bibliothekarie Hon tycker om att tro sig vara till någor iten nytta för sin välgörare, och ordnandet, indelandet och registrerandet af bö kerna dernere hafva gitvit henne på samma gång sysselsättning och nöje. Hvad der nemliga dörren beträffar, min Barbara har den endast varit dold så sedan hon kom hit. Den uppfanus ursprungligen ai min farfar för hans egen beqvämlighet och stod i förbindelse med de rum han innehade. Dessa rum auvisade jag Maddalena, just af den orsaken, och dörren lät jag dölja genom hyllor fullsatta med falska Acta Sanctorum, dels för att gifva biliotheket ett bättre utseende och dels för att tillfredsställa Maddalena. Ilon oroas alltjemt af en dödlig fruktan för upptäckt. Hon tror, ännu efter så många år, att hennes man eller bror en vacker dag skall uppspåra hennes gömställe, och att hon kanske är litet säkrare, då hon har en lönndörr, genom hvilken hon kan fly upp till sina rum. Hon fruktar hvarje främmande ansigte — till och med ditt, min Barbara, och skulle gerna hållit sjelfva sin tuillvaro bemlig för dig, om det varit möjligt. Nu vet du hennes historia och min andel deri. Hade jag icke rätt då jag sade, att du, sedan du hört den, skulle beklaga henne, liksom jag sjelf beklagar henne? Jag har icke här afbrutit Hughs berättelse, såsom jag då beständigt albröt den