Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1866, sida 3

väfnadsskickligheten och dess tillgodogörande äfven inom husslöjdens område, om man blesve i tillfälle inrätta fullt praktiska, nutidens metoder tillämpande arbetsskolor jemte undervisning i mönster-ritning å de orter inom landet, der väfnadsslöjd äfven inom hushållen är allmänt hemmastadd, och då för detta ändamål erfordras ej blott kapitaler för skolornas upprättande och underhåll, utan ock tillgång på fullt utbildad samt icke alltför kostsam lärarekraft, hvilken senare icke genom ett kommunaleller riksdagsbeslut genast kan framkallas, så synes det vara af vigt att i tid vara betänkt på utbildande af sådana krafter till tjenst för de väfnadsskolor, som det torde vara att hoppas, att man, inom en icke aflägsen framtid, skulle finna nödvändigt att inrätta å vissa orter af riket för ordnande på mera tidsenliga grunder af der befintliga väfnadshemslöjd, samt för sådant ändamål en praktisk väfnadsskola för qvinliga elever inrättades i hufvudstaden, der eleverna derjemte utan nämnvärd kostnad hade tillfälle att i slöjaskolan genomgå cen kurs i mönsterritning för väfnader. Utom det här antydda hufvudsyftet med en sådan skola — utväljande af lämpliga läraresubjekter — vunnes naturligtvis, samtidigt dermed, äfven direkt fördelen af väfnadskunnighetens spridande till en del individer, som, om de ock ej anses lämpliga såsom lärarinnor, dock sjelfva kunna tillegna sig en icke ringa skicklighet i denna slöjd. Det är af dessa skäl jag ansett mig böra till svenska slöjdföreningens pröfning framlägga ett af demoiselle Juliana Sundberg mig meddeladt förslag till bildande af en sådan praktisk väfnadsskola för grinnor här i hufvudstaden. Demoiselle Sundberg hade utfäst sig att utan ersättning hafva öfversigten öfver läroanstalten såsom förestånderska, dervid hon endast gjort såsom vilkor att demoiselle H. Ekberg skulle användas såsom lärarinna i väfnadsskolan. Förslaget fanns bifogadt motionen, hvilken remitterades till vederbörande utskotts behandling. Kapten Björkman bragte härefter på tal frågan om understöd åt mamsell Brandes, hvilken genom sin verksamhet till industriens nytta lidit betydliga ekonomiska förluster, omnämnande hr Björkman att K. M. bifallit en ingifven ansökning om ett tillfälligt lotteri. Vinster fattades imellertid för nämda lotteri, och svårigheten vore att åstadkomma medel till dessa. Under diskussionen härom uttalades den förhoppning man hyste, att en och annan utstäl are vid industriexpositionen sannolikt skulle finna sig uppmanad att dertill bidraga. — På kunaliga teatern skulle på Tisdagen uppföras Trollflöjten på allernådigste befallning. Kungliga familjen och dess gäster lära komma att öfvervara föreställningen. — Stockholms hemsökelser af pest. På tal om den nu i det närmaste upphörda koleran, tillägger Aftonbladets krönikeskrifvare för i Lördags: Värre epidemier har Stockholm uppoch öfverlefvat. År 1359, berättar Rädling i sitt I flor stående Stoc holm, grasserade pesten ,,så grufvelig hä städes, att så när alla gator syntes med döda kroppar betäckta; 1446 var här stor pest och hungersnöd; 1465 grasserade ock pesten mycket starkt härstädes; 1495 grasserade pesten i Stockholm så starkt, att inom Juni och September månader öfver 18,000 menniskor tillsatte lifvet. Åren 1559 och 1550 grasserade pesten ,, mechta: häftigt härstädes; åren 1565, 1579, 1588 samt 1602 och 1603 anställde han nya, större och mindre härjningar. Ar 1623 dogo öfver 20,000 menniskor af posten, som då i Stockholm grasserade; 1620 grasserade han här återigen , mäkta starkt; 1654, 1657 samt 1710 och 1711 anställde pesten återigen härjningar härstädes, ar hvilka de båda sista voro mycket häftiga och starka. — Fabrikören Uellstens kontrollapparat för åkdon. I Dagl. Alleh. 8: I denna såväl som i andra tidningar har förut blifvit omnämd en af fabrikören Uelisten uppfunnen apparat, hvarigenom det blir för droskegare ligt att kontrollera körsvennerna med hänsyn i den tid ett åkdon blifvit begagnadt. Den ppfinning, som numera ställda prof it sig praktiskt användbar, torde icke mindre af re än af allmänheten mottagas med bifall, synm försäljningspriset å ifrågavarande ap rat är särdeles billigt. För dem af våra läsare om icke varit i tillfälle att taga närmare känne om om denna uppfi ilja vi öfver densamma lemma en kort bes z8. Apparaten består af ett urverk, som befir placeradt i åkdonet midt under stora sitsen. rån urverket utgår en urtafla, hvilken är indelad i 24 timmar, följaktligen för hela dygnet. Hvarje timme dare indelad i qvartstimmar. Lådlocket, hvilket utgör sitsen, är skuret i 2:ne hälfter, hvaraf hvardera utgör en sittplats. I hvar och en af dessa lockhälfter är anbragt en penna, hvilken fastsitter i en lagom afpassad sjeder för pennans tryckning mot urtaflan, som är rörlig och på detta ur har samma rörelse som timvisaren på ett vanligt. Sjelfva taflan är hvitmålad, så att de linier, som af pennorna under åkningen blifva i densamma ritade, väl synliga samt med lätthet kunna borttorkas till nästa dygns körning. Så t. ex. om en person begagnar ett med dylik apparat försedt åkdon en avarts timme, och man sedan öppnar lådan och ser efter på urtaflan, så befinnes ett fint streck vara af pennan draget öfver den del af urtaflan, som utvisar den ifrågavarande qvartstimmen. Inuti åkdonet är en klädd båge anbragt på sådant sätt, att den skiljer sätet i trenne delar eller sittplatser. Denna båge hindrar följaktligen den åkande från att under åkningen nedtrycka båda platserna. Sjelfva locket hvilar äfven på fjedrar, hvilka uppbära sitsen så högt, att pennorna icke kunna vidröra urialian, så vida icke en tyngd af minst 2 lispund hvilar på sitsen. Konstruktionen är således, som man finner, på en gång enkel, änt målsenlig och sinnrikt uttänkt och lofvar att blifva af den största praktiska nytta. Tördelarne af ett allmännare bruk af en dylik apparat skulle blifva ganska många. I första rummet skulle åkaren deraf skörda en vinst, ty genom i r min fader, op agn sade Hugh, i FÖR