Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1866, sida 2

landen, de väsendtligaste hindren för regleringen af de kyrkliga differenserna blifvit undanröjda. Förhandlingarne om Italiens öfvertagande utaf en del af den påfliga statsskulden har framskridit så till vida, ått den italienska regeringen förklarat sig beredd att till Frankrike för den heliga stolen årligen betala 25 millioner francs. påfy en vill emellertid vid mottagandet af hvarje inbetalning förnya sin protest till bevarande af sina suveränitetsrättigheter till de annekterade provinser. Och under ådane förhållanden lärer väl näppeligen någon öfverenskommelse komma till stånd! Hvad skall den helige fadren göra efter de franska truppernas, aftåg? frågar Monder, ehuru denna tidning under lång tid velat låta påskina, att påfven då skulle lemna Rom. , Monde slutar sin artikel med följande hotelse: ,,Redan mångfaldiga ånger hafva påfvar måst taga till pilgrimsstatven, men lika många gånger har Gud återfört dem till det ställe, som Han härnere anvisat dem. Derföre misstaga sig de irrelig tidningarne, då de framställa det klerikala partiet så, som hade detta parti förlorat modet. Detta ord fines icke i de trogna katolikernas ordbok. iro förskräckta för de händelser, som förberedas, men icke för kyrkans skull, som skall framgå stärkt och segerrikt ur denna strid, utan för de olyckors skull, som dessa mot Kristi ståthållare föröfvade attentater skola bringa öfver verlden. Aret 1566, som sett eller skall se revolutionens käraste önskan, utrymmandet af Rom, gå i fullbordan, är ett af de olyckligaste år. Kolera, missvext, plantsjukdomar, öfversvämningar i Frankrike — ingenting fattas; och om vi äfven af allt detta icke skulle vilja draga några slutsatser, så måste man likväl tillstå, att ett sällsamt sammanträffande ligger häruti. Som man er, så förer ,Monde samma språk, som en viss med denna tidning nära befrändad organ i vårt land. FRANKRIKE. Från Paris skrifves: , Förödelsen efter öfversvämningarne visar sig först nu fullkomligt. Många menniskolif äro visserligen icke att beklaga, men deremot har mycken egendom gått förlorad. Kejsaren har skickat två af sina adjutanter, generalerna de Genlis och Sars, den förre till Loire, och den sednare till Allier, för att studera orsakerna till öfversvämningarne samt lemna hjelp och biträde på ort och ställe. Följderna af slentrianen i den franska förvaltningen hafva knappast trädt skarpare i dagen än nu. Kejsaren har låtit utarbeta den ena planen efter den andra, men allt blef på gamla sättet, ända tills himmelen öppnade sina slussar. Ehuru man i utrikesministeren icke är alldeles lugn i afseende på de orientaliska angelä igenheterna, betviflar man likväl icke der, att den konservativa politik, som Frankrike och England tillsammans på det konseqventaste sätt i denna fråga fullfölja, skall vinna sitt mål, samt således, åtminstone till obestämd tid, uppskjuta den fruktade krisen. .Patriet behandlar med förkärlek den ofta omtalade rysk-amerikanska alliansen, och detta oaktadt farhågorna för en sådan allians betydligt aftagit. ,Patrie synes riktigt vilja gifva sitt onda lynne lust mot de amerikanska flibustierer, hvilka understödja Juar Man anser i Paris som a dt, att Benedetti skall lemna Berlin och i stället öfvertaga ambassadörsplatsen i Florens. Porrotin, Derangers bekante förläggare och vän, afled den 3 dennes i en ålder af 70 år. En billig upplaga af den store skaldens arbeten, försedd med teckningar af Dore, var föremål för Perrotines sednaste förläggareverksamhet. BELGIEN. Belgiska föreningen för afskaffandet af tullar sammanträder i Briissel den 20 Oktober till diskuterandet af de frågor, som stå i samband med föreningens uppgift . Afskaffandet af tullar, yttrar föreningen komit bland annat i sitt utfärdade cirkulär, är en fråga som i princip är löst i vårt land; le conseil supgricur de Vindustrie et du commerce och handelskamrarne hafva uttalat sig till förmån för tillämpningen af frihandelns principer. De önskningar, som i detta hänseende uttalats af dessa korporationer, lemna intet tvifvel öfrigt. Komiten meddelar derefter yttranden af ofvannämnde constil superieur de Vindustrie et du commerce samt af handelskamrarne i städerna Antwerpen, Alost, Arlon, Audenarde, Brissel, Charleroi, Courtrai, Dixmude, Hasselt, Nivelles, Roulers, Termonde och Verviers. STORBRITTANIEN. Att Englands skolväsen, hvad de arbetande klassernas behof af undervisning an