Göteborg den 4 Okt. Staden och Länet. En skuggsida. Hvad vi här komma att säga är icke ägnadt för ömtåliga qvinliga öron. Äfven vårt samhälle är förmörkadt af dessa osedlighetens nästen, som utgöra menniskovännens förtviflan, men hvilka så rotfästat sig inom nästan alla mera betydande städer, att mången är benägen att betrakta dem såsom en sorglig nödvändighet. Vi hafva alltid protesterat mot en sådan uppfattning och komma alltid att göra det. I det vi betrakta föreningen mellan man och qvinna till slägtets förökande såsom en helig sak, dervid vi mindre akta de juridiska än de moraliska banden, anse vi denna känslas förnedring till en rå otukt — vare sig inom eller utom äktenskapet, vare sig af man eller qvinna, såsom ett brott mot menniskans bättre natur. Aldra afskyvärdast framträda dessa brott uti sådana lastens nästen, der otukten bedrifves såsom ett näringsfång, hvaraf dock mindre de arma varelser skörda vinsten, som äro lastens redskap, än de värdar och irdinnor, som ockra på sådana offer. Det r alltså en riktig moralisk princip, som ligger till grund för de allvarsamma straff, hvarmed allmänna lagen belägger sådana brott. Den nya strafflagens 18 kap. 11 8 stadgar: .Främjar någon otuktig lefnad genom koppleri, eller sådant hus, der otukt bedrifves; dömes till straffarbete från och med sex månader till och med fyra år. Qvinna, som i sådant hus låter sig bruka till skörlefnad, straffes med fängelse i högst sex månader eller straffarbete i högst två år. Dessa lagbestämmelser äro ganska allvarsamma, och samhället borde i dem äga ett skydd mot det onda. Men ett vilkor derför är, att lagen efterlefves. Huru är det då möjligt, frågar man sig, att i en stad som Göteborg, hvarest man eljest nitälskar för god ordning, sådana hus, som här afses, kunna ostraffadt hållas med den fräcka öppenhet, att de till och med ligga vid stadens största gator; att der i fönstren liggande qvinnor kunna vinka åt förbigående och att de kunna om aftnarne före kl. 11 begifva sig ut på ströftåg kring gatorna, för att inlocka kunder till sig? Möjligheten ligger deri, att lagens tillämpning handhafves med en ovärdig slapphet. Felet dervid lärer dock mindre drabba åklagaremakten, än domstolen och den exekutiva makten. Man erfare huru det i detta hänseende här tillgår. Under loppet af detta år hafva, uppå vederbörlig anmälan och beifran, fyra värdinnor för slika nästen varit sakförda och blifvit af domstoln dömda till det lindrigaste straffet, som lag bjuder, nemligen 6 månaders straffarbete, deraf 2:ne domar fallit redan vid början af detta år. Derjemte hafva 16 hos dem inneboende qvinspersoner blifvit dömda till 2 månaders fängelse. Af dessa 20 dömda personer har strafe———— —