Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1866, sida 2

Staden och Länet. Utställningen af slagtdjur, mejerirodukter, kött och släsk m. m. har i ag på förmiddagen egt rum i skjutsinittningens lokal å Stampen. Den företer tt rätt stort antal olika utställare, bland vilka de kända namnen af närgränsande rters mest framstående jordbrukare. Expositionen anses röja goda framsteg å ladugårdsskötselns vigtiga område. teaturen förete en jemnare gödning än ilförene. Vackra exemplar af olika racer framställda, af hvilka åtskilliga oxar fvit sålda till rätt höga priser (ett och nnat par till 600 å 700 rdr rmt paret). törsta framstegen anses dock ligga uti nejeriprodukterna, särdeles beträffande ost. lär har hr Oscar Evers på Ström framtällt en tillverkning af Schweizer-ost, som unnit allmänt bifall och hvarigenom ett odt föredöme synes vara gifvet till inföande i landet af denna ostberedning. heddar-ost, som lättast exporteras till ingland, har törre egendomar, hvaribland må nämnas blifvit tillverkad å flera Jomberg, tillhörigt grefve Hugo Hamilon. Äfven kumminost af god beredning örekommer, en beredning, som är af synerlig vigt för mejerier, anlagda på smörillverkning. Af smör förekommo likaledes vackra rofver, som vittna derom, att en större msorg och noggrannhet på denna bereding göra sig alltmer gällande. Till förmån för denna exposition talar rskilt det faktum, att 3:ne i Stockholm isbelönta slagtoxar här öfverträffats af ndra och derföre ej kunnat erhålla pris. Det är således all anledning antaga, tt dessa här föranstaltade kreatursexpoitioner väl motsvarat de afsigter, som vait vid dem fästade. Expositionen har varit rätt talrikt beökt. Klockan 2 utdelades, genom grefve I. Hamilton, de tilldömda priserna, hvarfter deltagarne samlats till en gemensam niddag å Börsen, för att derefter, samalsvis, öfverlägga om frågor, som röra reatursexporten. De utdelade priserna utgjordes af: för oskapskreatur och får 1:sta priset en silfermedalj och 100 rdr. 2:dra en bronsnedalj och 60 rdr samt 3:dje 40 rdr; för vin samt för mejerialster och ost 1:sta riset silfmermedalj och 60 rdr, 2:dra oronsmedalj och 40 rdr samt 3:dje 20 rdr; ör salt kött och för fläsk 20 rdr. Priserna tillföllo nedannämnde utstälare: För hornboskap. Prisdomare slagtaremäst. F. W. Frögren, öfverste A. F. Westfelt och kapten G. o. Braun). För 1:sta klassen (djur af utländsk härkomst): 1:sta priset hr O. Evers på Ström. Ett 2:dra pris hr Iv. Kylberg, Såtenäs. Ett 2:dra pris hr W. Lundström, Cederslund. Ett 3:dje pris hr C. Ekman, Finspong. Ett 3z:dje pris hr A. v. Reis, Göteborg. För 2:dra klassen (djur af svensk härkomst): 1:sta priset hr A. v. Reis. Ett 2:dra pris densamme. Ett 2:dra pris hr C. Karlberg, Thorsberg. Ett 3:dje pris hr N. Thisell, Hättorp. Ett 3:dje pris hr A. v. Reis. För får. Prisdomare hrr Iv. Kylberg; V. Lundström och A. v. Reis). 1:sta priset grefve H. A. Hamilton, Blomberg. 2:dra priset hr G. von Sch6ele, Kilanda. 3:dje priset hr J. Ekman, Göteborg. För svin. (Samme prisdomare). 1:sta priset hr A. Heyman, Wårgårda. 2:dra priset grefve H. A. Hamilton. 3:dje priset hr A. Heyman. För kött och fläsk. Prisdomare källarmästare C. M. Anderson och handl. J. Millar). Priset för kött delades mellan hrr A. von Reis och J. F. Carlson och för fläsk mellan den förstnämnde och hr C. Bauer. För mejerialster. Prisdomare hrr A. N. Wickman, baron C. von Otter och kapten J. Ericson). För smör. U 1:sta priset hr G. W. Prepp, Halmstad och Tiarp. 2:dra priset hr kapten G. von Braun. 3:dje priset lir W. Westfelt, Hålltorp. För ost. 1:sta priset Schweizerost, hr O, Evers, 2:dra priset Engelsk ost, grefve H. A. Hamilton. 3:dje priset Svensk sötmjölksost, hr R. Wendt, Håkantorp. Dessutom tilldelades silfvermedalj och 30 rdr kapten G. von Braun för kumminost. — English-Swedish Bank. Att den Engelsk-Svenska Banken måste vara en mycket sölid institution, när den var grunlad på ett aktiekapital af omkring 17, millioner rdr rmt, var väl en gifven sak. Ich dock möttes denna bank, som först srundades i Göteborg och här vann såväl lirektörer som Manager afaktningsvärdaste beskaffenhet, ofta af den invändningen rån mer än en härvarande affärsmans sida: Vi veta nog att banken här skötes väl; men hvilken garanti derför hafva vi beräffände förvaltningen i England. Denna misstro ansågs öfverdrifven, om den ock egde sin grund i ett. rättvist misstronde till den man, som ansågs hafva stått spetsen för anstaltens grundande. Men sednare tiders erfarenhet har tyvärr visat, att i England äfven ofantligt stora tecknade kapitaler ej betrygga en banks ställning, när den skötes med lättsinne. Och de misstrogne hafva nu fått ett stöd för sin åsigt, när man erfarit att banken unler detta år gjort en förlust på 100,000 Åt. genom dircktionens i London ovarsamhet. Det är dock en tröst, att de svenska direktionerna äro i detta fall fria från ll skuld, såsom man erfar af en framställning i Dagl. Allehanda, hvilken vi anse oss böra här återgifva.