Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1866, sida 1

er här i afton, Barbara, fortsatte han — ännu mindre att vara er så nära. — Jag är mycket glad — det var så snällt af er att komma hit upp. Ni hade en mycket bättre plats förut. — Jag har den dåliga smaken att föredraga denna. Men, säg mig, var ni uppstigen, då jag gjorde visit i morse? — Ja, men jag hörde icke talas om er visit förrän många timmar derefter. Pappa trodde först, att ni lemnade ert kort för Hilda. — Cupido och grefven förbjude! Mais, dites donc, hvad tycker ni om er tillkommande svåger? Jag suckade och skakade på hufvudet. — Ja, sade han, det är en uppoffring. Alderdom och ungdom Kunna icke lefva tillsammans. Jag har aldrig kunnat fatta Goethes och Bettinas kärlek. A propos, er tar har varit nog artig att bjuda mig till bröllopet och äfven till middag i morgon. — Och ni kommer? — I morgon — ja. — Och till bröllopet? — Om jag kan, men jag är kanske långt, långt borta härifrån innan dess. — Så snart, mr Farquhar? — Så sent, menar ni. Låt oss nu inte tala mera derom! Jag är inte rest ännu, — Men ni reser? — Jag reser — ja, jag reser emedan jag har orsak, vilja, styrka och medel att göra det. Styrka säger jag? Bah! orden äro icke mina, utan Hamlets! Förskräckt af häftigheten i hans sätt, drog jag mig tillbaka och såg på honom, men han vände hastigt bort sitt ansigte