Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1866, sida 2

öteborgs sparbank hålles öppen helgfria Lördar från kl. 9 f. m. till 1 på dagen; andra Ä elgfria dagar från kl. 10 f. m. till kl. 1. röteborgs och Bohusläns sparbank, i hr C. P. Blombergs hus vid stora Salutorget, hålles öppen alla helgfria Lördagar från kl. 8—1 f. m. och 4—56 e. m. samt öfrige helgfria dagar från kl. 10 —1 och 4—6. röteborgs stads Folkbibliotek hålles öppet från kKl. 12—2 och från 6 9 e. m. ådkulan på Navigationsskolan uppstiger 5 min. före kl. 1 och faller kl. 1 på dagen Tuscum hålles öppet från kl. 10 f. m. till kl. half 3 e. m. och kl. 4—6 e. m. — Läsrummet hålles öppet från kl. 10 f. m. till 11219. e. m. Musei bibliotek hålles öppet från kl. 12—1 middagen. Stockholm. Utnämning. Kongl. generaltullstyrelsen ar utnämnt och förordnat e. o. kanslisten P. R. Strandberg att vara kanslist i styelsens kansli. — K. Styrelsen för Statens jernvägstraik har antagit och förordnat: till baningeniör å linien Stockholm—Upsala, aningeniören P. Frisell; till baningeniör å linien Walla-Hallsberg, t. f. aningeniören A. W. Nycander; till stationsinspektorer: vid Stockholnis norra station, stationsinspektoen C. V. Bratt; vid Jertva station, bokhållaren O. F. Krepeien; vid Rotebro station, bokhällaren C. J. Wahlvist; vid Bergsbrunna station, t. f. stations-inspektoen C. J. T. B. Borgenstierna; vid Upsala station, stationsinspektoren F. Ehengranat; vid Pålsboda station, stationsinspektoren Y. F. Pettersson; vid Mölnbo station, bokhållaren grefve G. S. Mörner; vid Strångsjö station, bokhållaren N. A. Ekentam; samt att tillsvidare förestå: Märsta station: löjtnanten vid K. Uplands regenente E. Wiman, och Knifsta station: underlöjtnanten vid K. Uplands egemente, G. A. D. Ekholm. — Industri-expositionen i Paris 1867. Posttidn. meddelar följande regeringsbeslut, som är af synnerligt intresse: Sedan Kgl. Maj:t, medelst nådigt bref den 21 April 1865, bemyndigat centralkomiteen för 1866 irs industriutställning i Stockholm att med kejerliga franska kommissionen för verldsutställninsen 1 Paris år 1867 träda i direkt underhandling och tillika vidtaga de förberedande åtgärder, som unde erfordras för att befrämja Sverges värdiga pträdande vid berörde verldsutställning. har beilde komite. efter att under den sedan dess förlutna tiden hafva mottagit åtskilliga meddelanden rån omförmälde kejserliga kommission och med mledning deraf träffat erforderliga anordningar, iti skrifvelse den 12 sistlidne Juli, jemte meddeande af redogörelse för en till expositionens yrdnande dels inom den blifvande expositionsbyggvaden, dels å fältet deromkring, i underdånighet ufört: att den öppna ovala plats å Marsfältet, som i sistnämnda hänseende blifvit för Sverge afsedd, enligt komitåens åsigt, lämpligast borde användas på det sätt, att å densamma uppfördes en lättare träbyggnad, af hvilken största delen skulle disponeras till utställningslokal för landtbruksmaskiher och redskap samt för sådana artiklar i öf hvilka ej lämpligen borde finna plats inom sj hufvudbyggnaden, såsom tråvirke af gröfre dimensioner, fiskeoch jagtredskaper m. m., hvarjemte meningen vore att inreda någon del af nämnde byggnad till boningsrum af sådan beskafsenhet, som af den arbetande klassen i Sverge begagnades; och skulle den ifrågasatta byggnaden komma att uppföras och dekoreras till likhet med det för nordiskt byggnadssätt å landet karakteristiska och allmänt kända, sedan Gustaf T:s tid innu qvarstående huset i Ornäs; varande till sakkunnig person öfverlemnadt att uppgöra ritnir till en såd enär verlisexpositionen i Paris vore bestämd öppnas den 1 April 1867 och det vore af vigt äfven den svensk-norska afdelningen då funnes fullt färdig, komiten ans: ö i alla större och tyngre föremål. i dan instundande ändas till betyd med de kostnader, som tern skulle medföra, för hvilket er omnämnda byggnaden, en cloisonborde härstädes uggas och märka: all hufvudsaklig ållningsmater Stockholm på förhand tilise tyngre artiklarne öfverföras till Pari myäl nödigt antal svenska arbetare skulle medättningen, inredningspp: ing; och kunde Jå dessa svenska arbetare, så snart byggnaden i parken hunnit till någon del uppföras, i nämnda byggnad finna bostad under arbetstiden; att, beträffande frågan om bestämmandet hvilka föremål, som borde till verldsexpositionen i Paris öfversändås såsom fullt värdiga prof af svensk i dustriell och kotistaärlig verksamhet, kommit antagit, att en stor del sådana vid den nu pås ende industriutställningen i Stockholm befintli artiklar, som dervid till unnit sig större uppmar samhet, skulle komma att, efter nämnda utställnings slut, direkte till Paris öfvers hvarjemte kommittän låtit allmärneligen tilll hvilken tid anmalanden till utställning vid Pariserexpositionen dessutom inottogos; och då emellertid såväl urvalet af de föremål, som kunde vara mest lämpliga, som ock de flesta af öfriga, of berörda åtgärder borde vidtuagas utan tideutdrägt. men detaljerna häraf icke lämpligen kunde upplragas åt en myndighet, som, bestående af 24 ledamöter, snärare egnade sig till att öfverlägga och besluta, än att i hvarje särskildt fall handla, ansåge kommitten det vara. af vigt, att ifrågavarande omsorger ju förr desto hellre öfverlemnades till en eller flera särskilda personer; somt att, törande anordnandet vid Pariser-expositionen af konstgaleriet samt om sättet för insamlande, transport och uppställning af föremålen inom nämnda galleri, kommittän såsom den ändamålsenligaste och minst kostsamma utvägen ansåge Bia böra föreslå, att K. M:t täcktes förordna någon särskild person att, under nu pågående konstutställning i hufytidstaden, efter inhemtande af våra förnämsta artisters och andra sakkunniga personers omdömen, göra ett urval af de bäst: alster, som svensk konst hade att för det närvarande uppvisa, och att med vederbörande konstirer träda öfverenskommelse om utställande i Paris af de konstverk, som funnos företrädesvis lämpa sig att derstädes representera den fosterländska, konstnärliga verksamheten; hvarvid kommittön ansåge att, sedan konstverken blifvit i huf