Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1866, sida 3

Blandade ämnen. Egendomligt tjenstejubileum. Staden Bristol bevittnade nyligen en lika sällsynt som lysande fest, hvari alla befolkningens klasser deltogo. Skarprättaren James Fritz, en storvext, korpulent herre och tillika en man af mycket anseende, en skräck för alla bofvar, ty han bade under 25 års tid förpassat ett stort antal sådana in i evigheten, firade nemligen sitt 25-åriga tjenstejubileum. Dagen inleddes på ett passande sätt vid soluppgången medelst en mörderskas afrättning, öch han visade sig äfven denna gång vara mästare i sitt yrke. Då han efter väl förrättadt arbete med sin vanliga eskort lemnade platsen, helsades han af folkmassan med skallande ,,cheers. På aftonen infann sig på hans landsställe Fritzhall folk af alla klasser, för att lyckönska honom, och der inträffade både lyckönskningstelegram och adresser från många andra håll inom landet. Der höllos långa tal, och Fritz åtnjöt på det hela så många hedersbevis, att han var glad att, när natten ändtligen inbröt, blifva lemnad i ro. Han hade emellertid icke mer än jemnt hunnit in i sitt rum, förrän han blef störd af ett starkt buller; — in genom fönstret, som vette åt trädgården, stego flera handfasta karlar med vilda ansigten. Fritz med sin öfvade blick såg straxt att han hade rigtiga spetsbofvar att göra med och ämnade just ställa till allarm, då anföraren för det sex man starka bandet började till honom hålla ett tal af ungefär följande lydelse: ,De hade kommit på natten för att helsa på den erfarne och bepröfrade skarprättaren, emedan hans dyrbara tid under dagen var upptagen af andra gäster. Hr Fritz hade gjort sig förtjent af menskligheten genom sin verksamhet, och deras stånds ära kräfde, att detta erkändes. Väl hade den medfört att han kommit att förpassa många af deras goda vänner till evigheten, men detta hade alltid skett på ett ålskvärdt och humant sätt. Såsom ett bevis på deras tacksamhet öfverlemnade deputationen derpå till skarprättaren en liten utmärkt väl arbetad silfverpresent. Hr Fritz, som hunnit hemta sig efter den första förskräckelsen, tackade mycket för den honom bevisade äran och beklagade at han, emedan de kommit så sent, icke kunde undfägna sina gäster på ett passande sätt; han räckte emellertid hvar och en af dem handen och sade dem många komplimenter, hvarpå de lemnade trummet samma väg de kommit, utan att begagna sig af hans anbud att gå genom huset utför trappan i stället för på stegen. — Knappt voro de väl borta, förrän hushållerskan kom inrusande til hr Fritz och berättade, att huset hade blifvit öf. verfallet af ett band af 10 män, hvilka under hotelser att eljest mörda dem tvungit tjenstfolke att tiga, hvarpå det tagit med sig allt det bord: silfver, som hade varit begagnadt till gästernas förplägning, och alldeles plundrat huset. Hr Frit: skyndade ut för att se huru det stod till och ble snart öfvertvgad om, att han var bestulen på flers