Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1866, sida 3

Article Image
behof och dess beqvämlighet, om icke arbetaren. Hvem bryter bergens malm och sedan förarbetar den till de olika behofven, om icke den kraftige och ihärdige arbetaren. Hvem är det som afverkar allt det som skogen producerar till en mängd saker af alla slag, om icke den händige och skicklige arbetaren. Hvem är det som på så många sätt framdrager rika skatter af jord, haf och berg, om icke desse modige och ihärdige, men ofta förbisedde och föraktade arbetarne. För att koncentrera allt i ett, så vilja vi nämna vår konstexposition i Stockholm, som till och med har uppväckt beundran både hos infödde och utlänningar. Hvem är det som isynnerhet bidragit dertill, om icke arbetaren, som kanske föraktas af den högtförnäme, under det denne beundrar det arbete, som den ringaktades konstfärdighet har framkallat. Att ringa akta arbetaren och arbetet är skadligt för samhället i mer än ett hänseende. Derigenom hindras många ifrån att gå in i arbetsklassen, som der skulle funnit en passande sysselsättning både för deras anlag och sinnelag och hvarigenom de skulle gagnat samhället och hedrat sig sjelfve, men nu i stället blifva samhällets drönare i stället för nyttiga arbetsbi. Men i ett land som Sverge, der borde alla så långt sig göra låter vara nyttiga och arbetsamma. Skall det underhålla ståten, fåfängan och lättjan på den ena sidan; fattigförsörjningen, korrektionsoch fångpersonalen på den andra, då måste det nedtryckas liksom en som bär två stora ämbar i hvar sin ända på ett ok. Blifver bördan för tung dignar den bärande, och statsbördorna äro icke af den beskaffenhet att de kunna aflyftas när man behagar. Äfven i ett annat hänseende uppmanas vi att högakta arbetaren och arbetet. På andra sidan Atlantiska hafvet finnes ett land, hvarest arbetaren och arbetet äras och hedras, Dit strömma årligen många af arbetsklassen; icke alla för att få sin bergning, ty den skulle de väl kunna få här; utan äfven många för att få den heder och aktning, som arbetaren förtjenar. Der slippa de att se sig tillbakasatta af guldsmidda lättingar, hvars enda förtjenst är, att de hafva tillfälle att tillbringa ett sysslolöst lif. Måtte detta behjertas med allvar och hvar och en bjuda till att medelst högaktning och välvilja söka att fästa den nyttige och redlige arbetaren vid fosterjorden, men icke drifva honom bort genom ett högdraget förakt. ; Men här gifvas också intelligenta arbetare, som blott arbeta med sitt hufvud och sitt snille; detta slags arbetare förtjena både heder och uppmuntran. Nu är det, Gudi lof! kommet så långt att snillet hvarken behöfver att vara placeradt på en bi skopsstol eller någon annan upphöjd samhällsplats för att vinna aktning. Måtte många af det slags arbetare framstå, som känna sig manade att med förtröstan och mod arbeta i det godas tjenst, utan att inträda på banor, som äro uppfyllda med så många privilegierade lättingar och oduglingar, hvilka alltid utgöra ett mindre angenämt kamratskap för den upphöjda och tänkande menniskan. Det vare långt ifrån att insändaren på något sätt vill nedsätta värdet hvarken af statens eller kyrkans tjenare, som både i intellektuelt och moraliskt hänseende fylla och hedra sina platser, men det är blott det vi önska, att hvar och en kommer på sin plats. Man hänger icke en af de store. mästarnes taflor i en drängstuga och en brokig och suddig hvardagsmålning i en: salong, isynnerhet aktar man sig för det sednare, ty en stor mästares tafla kunde: ändå vara till uppbyggelse i en drängstuga, men icke J. P. Lundströms taflor till prydnad i salongen. På samma sätt om ett snille kommer att dvöljas bland folket, (och det finnes många), så kan den ändå vara till nytta och välsignelse isynnerhet i våra dagar, då de kommunala och sociala förhållandena fått en sådan utsträckning som de hafva; men om en odåga både i förmåga och vilja kommer på en upphöjd plats, då åstadkommer han blott oreda och förvirring i samhället, samt ådrager sig sjelf obehag och vanära, hvarigenom hans lefnad blifver förbittrad och dyster. Måtte både föräldrar och barn noga öfverväga detta, innan den blifvande lefnadsbanan väljes! Önskar en vän af arbetsklassen. Blandade ämnen. Egendomligt tjenstejubileum. Staden Bri

13 september 1866, sida 3

Thumbnail