Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 september 1866, sida 2

skönas vetenskap, som uttalar sig i de många förträffliga anmärkningarne rörande konstens och i främsta rummet poesiens väsende samt den litterära granskningens uppgift och pligter, utan äfven genom den ledning de lemna för bedömandet af Åtterboms egen litterära personlighet och hans deltagande i den vittra kamp, som rasade i vårt kära fosterland för omkring ett halft århundrade tillbaka. Såsom försattarens estetiska trosbekännelse kan man anse: ,,Grundbegreppen af Asthetik och Vitterhet i korthet antyddak. Denna afhandlirg utmärker sig genom enkelhet och klarhet, som vid jemförelsen behagligt afsticka mot den stundom imponerande, men oftast afskräckande dunkelhet, de mystiska dimmor, hvari nästan alla tyska estetiker liksom de tyska filosoferna öfverhufvud insvept sina resp. teorier. Visserligen kan härvid anmärkas, att Atterbom ej sjelf skapat något system, att hans estetiska åsigter anslöto sig till romantikernas, liksom hans skaldeverksamhet på det närmaste öfverensstämde med deras, men å andra sidan är det obestridligt, att såväl i denna hans elementära framställning af ,, skönheten och dess arterk, som i andra skrifter, hvari han behandlat eller vidrört sitt älsklingsämne, mycket förekommer, som bär den sjelfständiga spekulationens prägel och som i gediget värde är fullt jemförligt med hvad som han importerat från det stora landet söder om Östersjön. Och huru skulle väl förhållandet kunnat vara annorlunda. För honom låg det skönas verld alltid öppen, vare sig att han valde tänkandets eller fantasiens väg, och det var som om hans fint organiserade ande först i den känt sig fullt hemmastadd. På den genialiska klarhet, hvarmed han uppfattade uppenbarelserna inom denna verld, beror också ytterst den framställningens klarhet, som vi förut framhållit. De här anmärkta förtjensterna hos Atterboms estetiska skrifter och särskilt den ifrågavarande göra ock, att icke ens den storartade revolution inom estetiken, som Vischer utfört, kan beröfva dem deras värde och anspråk på en allmännare uppmärksamhet.