skydda oss mot otillbörlig påtryckning vid slenFörsamlingen uttalade derefter sin tacksamhet till hrr Gladstone, John Bright, John Stuart Mill och alla andra trogna reformvänner, ,som under de sednaste parlamentsförhandlingarne försvarade folkets karakter mot förolämpningar och sökte beskydda dess rätt. — Om aftonen af samma dag hölls under borgmästarens ordförandeskap ett möte å stadshuset, för att till stadens begge representanter i parlamentet, hrr Sckolefield och Bright, öfverlemna en tacksägelse-adress för deras bemödanden i reformfrågan. Till svar härpå höll Bright ett längre tal, i hvilket han häftigt angrep de konservatives taktik under den sednaste parlamentssessionen, samt förklarade, att han nu, sedan den förra regeringens så hofsamma reformförslag blifvit af underhuset förkastadt, ville l. ansluta sig till reformföreningens radikala program — allmän rösträtt och hemlig omröstning — och med alla sina krafter verka för detsamma. Talet emottogs med lifligt bifall. Reformdemonstrationen i Birmingham har icke förfelat att göra ett starkt intryck. Äfven den konservativa delen af pressen underskattar icke dess betydelse såsom uttryck af solkopinionen, ehuru aristokratiens organer fortfarande predika motstånd mot parlamentsreformen, i hvilken de vädra en fullständig omdaning af alla föråldrade institutioner i England. Times, som i sin egenskap af hr Lowes särskilta organ hitintills gjort gemensam sak med de konservative, försöker nu att befria sig och sina politiska vänner från allt ansvar för det motstånd, som de hofsammaste anspråk från reformvännernas sida hitintills rönt. För detta ändamål uppdrager han en skiljelinie mellan parlamentsreformen ,,i allmänhet och den särskilda reformbill, hvilken framlades af det föregående kabinettet. Times låter nu påskina, att alla äro eniga om nödvändigheten af en parlamentsreform — äfven de, som förkastade det Russell-Gladstoneska förslaget, samt protesterar mot den i Birmingham uttalade åsigt, att desse förverkat det allmänna förtroendet. Times argumentation kunde hafva något värde, om man icke visste, att det ifrågavarande reformförslaget är det sjunde i ordningen, som af parlamentet nedvoterats, och att de konservatives gamla taktik, när de icke våga eller kunna bestrida sjelfva grundsatserna för en reform, består uti att framhålla och öfverdrifva svårigheterna och farorna af ett specielt reformförslags tillämpning. Fiendtligheten mot framåtskridandet döljer sig gerna under masken af platonisk kärlek till framåtskridande i allmänhet för att desto tryggare kunna bekämpa hvarje allvarligt försök att taga ett steg mot det såsom riktigt erkända målet. AMERIKA. Unionskonventet i Philadelphia har den 16 Augusti ajourneradt sig, Sedan det uttalat sina principer i följande proklamation: Det konvent, som för närvarande är församladt i staden Philadelphia och sammansatt af delegerade från hvarje stat och territorium, uppmanadt af de sednaste fem årens allvarsamma lärdomar, hvilka det behagat den högste ledaren af verldens öden att gifva Förenta Staternas folk, uppfyldt af tacksamhet för fredens återvändande, önskande, liksom det stora flertalet af landets medborgare, att uppriktigt förlåta och glömma det förflutna, vördande författningen sådan den af förfäderna blifvit gifven, aktande unionen, sådan den blifvit återställd, heligare än någonsin tillförene, och med stort bekymmer betraktande de närvarande och förestående pröfningarne, gifver härmed och proklamerar följande förklaring af de principer och afsigter, om hvilka det med fullkomlig enighet öfverenskommit: 1) Vi helsa med stor tacksamhet till den allsmäktige Guden krigets slut och fredens återvändande till vårt bedröfvade, älskade land. 2) Det slutade kriget har upprätthållit konstitutionens autoritet med all den maktsullkomlighet, som den innehåller, och med alla de inskränkningar, som den ålägger regeringen, samt har i unionen åt alla stater bevarat lika rättigheter, lika värdighet och lika autoritet. 3) Representationen i Förenta Staternas kongress och i valkollegium är en rättighet, erkänd i konstitutionen åt hvarje stat, och en pligt, hvilken åligger folket; grundrättslig till sin natur öch väsendtlig för våra representativa intressens bestånd, gifver denna konstitution ingen autoritet eller maktfullkomlighet att förvägra denna rättighet åt någon stat eller undanhålla folket utöfvandet af densamma inom konstitutionens gränser. 4) Vi uppmana Förenta Staternas folk att till medlemmar af kongressen välja sådane män, om hvilka man redan känner, att de erkänna denna grundrätt i representationen, och som skola tillåta de lojala representanterna från hvarje stat, i trohet och lydaad till de Förenta Staterna och under förbehåll af den konstitutionella rätt, som tillkommer hvarje hus, att bedöma dess medlemmars qvalifikation och riktiga val. 5) Förenta Staternas konstitution och de lagar, som kunna anses som en fortsättning deraf, äro landets högsta lag, utan afseende på hvilka motsatta bestämmelser, som kunna förefinnas i någon enskild stats konstitution eller lag. Till de rättigheter, hvilka tillkomma hvarje särskild stat, hörer rätten att inom densamma bestämma qvalifikationen för valrätt, i hvilken rätt kongressen icke kan ingripa. Ingen stat eller förening af stater har rättighet att ut