Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1866, sida 3

förr var gängse i Sverge men försummas mer och mer, står deremot i Schweiz i fullt flor, isynnerhet i kantonen Bern. Landtfolkets tvättlinne göres af hemodladt lin och männens rockar och blusar af det gulbruna, naturfärgade klädet, som beredes af det egna fårets ofärgade ull. Jemte den på fädernas sätt bedrifna husslöjden har uppstått en modern husindustri, hvars alster på verldsmarknaden konkurrera med till och med de engelska och på hvilken tynger en vida mindre transportkostnad. Den schweiziska ur-industrien, som beherrskar verldsmarknaden, är nästan uteslutande hemslöjd. Hemligheten af dess framgång är det billiga priset, som åter hvilar på en så utomordentlig fördelning af arbetet, att de olika delarne, hvaraf ett ur består, verkställas af omkring 60 olika kategorier af arbetare, hvilka under olika benämningar bilda olika handtverk. Och sålunda arbetar hela familjen, man, hustru och barn, fördelande sin tid allt efter årstiden emellan handtverk, landtbruket och hushållssysselsättningar. På samma sätt håller det sig med träsnideriet i Berner öfverlandet, der det först infördes för 15 år sedan och der nu plastiska konstverk förfärdigas och utföras till alla jordens länder, samt med halmoch tagelflätningarne i kreyburg, Argau och Luzern, med stickningsarbetena i S:t Gallen och Appenzell, sidenväfveriet i Zärich och Basel. Många af dessa på verldsmarknaden exporterande hem-industrierna utsträcka redan sina förgreningar till andra kantoner. Vid ett tillfälle har general Ochsenbein varnat Berns landtbefolkning från införandet af hemslöjden, men han tyckes ej hafva vetat, att i Berner öfverlandet utom träsnideri äfven existerade spetsknyppleriet och blifvit införda 400 sidenväfstolar, på hvilka landtfolket arbetar för hus i Zärich. I de kantoner, som blott drifva boskapsskötsel och osttillverkning, har befolkningen ännu mer tid öfver för industriella arbeten än i de åkerbruksidkande. Äfven i dessa idkas landtbruksoch hushållningsskötsel vid sidan af hvarandra inom en familj, hvars lilla jordegendom ombesörjes af barn och gubbar, under det att endast vid skörden och bergningsarbetet alla händer äro behjelpliga. Följden häraf är att industrien i Schweiz har något stationärt och solidt, att kriser och vexlingar lättare bäras af såväl fabrikshusen som arbetarebefolkningen än i de flesta andra industriländer och att arbetslönerna antaga ett medelpris, som hvarken kan stiga hastigt eller falla så djupt som i dessa. Den schweiziska för verldsmarknaden arbetande husslöjden kommer den af de demokratiska institutionerna betingade folkuppfostran till godo. I församlingen, såväl folksom fabriks-, i stora rådet, vid folkfesterna är schweizaren jemt utsatt för kritiken och vänjer sig deraf till ett exakt inkande, ett exakt arbete samt fullkomligt uttömmande och genomgående af sitt ämne, hvilket är för den f. ör verldsmarknaden beräknade industrien en egenskap som bör högt värderas. Spinnerierna, de mekaniska väfverierna och andra stora etablissementer skilja sig mindre från likartade i andra länder. I dem arbeta en mängd manliga och qvinliga arbetare, som äro utan grundegendom. Likväl finnas bland dem många som hafva en liten grundegendom. I Zärieh äro de flesta arbetare i siden-, bomullssom ock jernhandteringen anställda med dagslön. Denna uppgår i bomullsspinnerierna och vätfverierna för barn och vuxna qvinspersoner från Scentimer till 2 fr. och 50 centimer (56 öre till 1 rdr 75 öre). I sidenfabriken få barn och vuxna 1 d 3 fr. och i mekaniska verkstäder 2 å 5 fr. Extra arbete betalas med 20 centimer pr timma (en centim i0 öre) 0. 8s. V.