Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1866, sida 3

Fabriksarbetaren i utlandet. Under denna rubrik har Norrköpings Tid:r börjat en artikelföljd, som lofvar att blifva af stort intresse. Vi återgifva hvad förf:n anför rörande sabriksarbetet i Schweiz. Han anför derom följande: Det stora antalet at sabriksarbetarnes lott i Schweiz är i genomskärning gynnsammare än i de flesta andra länder, eme dan den största delen af dess industri är decentraliserad och ej sernerad, då de flesta arbetare sitta familjevis i eget hus på egen grundegendom och genom inkomsterna af sitt jordbruk äro Idade för handelskonjunkturernas vexlingar. Härtill kommer i många trakter fri vedbraud, som utdelas från rika borgareförsanlingars eller korporationers skogar. Största delen at schweiziska industrien, urmakeriet, linnen tickning opetsknypplingar, halmflätnin kirmideriet, en del af bomullsindustrien Och a sidenvåfveriet, grundar sig nemligen på hemslöjd, och denna hufvudsakl igen hemma på landet gynnas måhända af den omständigheten, att landtbefolkningens bosittningssätt i len af Schwe det sorngermanisk Tacitus så 0 gt skildrade, i sk från hvarandra liggande gårdar. Der är mindre tillfälle och tid till s sällskapsf ströelser än i slutna bysamfund. Befolkningen söker de långa vintrarne, då jordbruket tager krafterna mindre i anspråk, sitt tidsfördrif i slöjdalster. Vi skola hoppas att i framtiden, då industrien hinner att bosätta sig på landet, vårt laga skifte skall hafva förberedt samma ly ckliga förhållande af byarnes upplösning i enstak gårdar som gynnar hemslöjden. Man m ste emellertid skilja på två slags hemslöljd: den af gammalt datum och der moderna. De bestå fullt berättigade bredvid hvarandra i Schweiz. Bruket att fc diga linne och kläde för samiljbehofvet hemma i husen, son