Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1866, sida 2

ar upprigtig. Barbara, sade hon, och säg, först som sist, att du föredrager din stafletts sällskap framför dina släg tingars. — Var betänksam, Hilda, och kom ihåg, att satir ofta är hvarken qvickt eller sannfärdigt. Jag svarade skarpt, ty det föreföll mig. som min syster antingen sökte förarga mig, eller uppreta de andra emot mig. Innan Hilda hade tid att svara, lade sig mrs Churchill emellan. — Min älskling IIilda, sade hon, jag måste verkligen finna fel hos d Hvarföre klandra din syster för en ihärdighet, som gör henne så mycket heder? Vår kära Barbara har snille och snillets enthusiasm. För min del, tillber jag konsten. Jag ville heldre hafva varit Raphael in Shakspeare. Detta var en af mrs Churchills effekter. Jag började känna dem nu och den lilla paus, hvaraf de alltid åtföljdes. — Dessutom, tillade hon efter några minuter, Barbara ännu my och ungdomen är tiden studier. Hennes flit är sannerligen de. Låt os likväl hoppas, att hon icke öfveranstränger sig. Konsten har sina faror så väl som sina tju ningar, och jag har hört att oljefärger ibland äro skadliga för bröstet. Skrattande, jag vet knappast hvarföre, åt någonting i tonen af rs Churchills anmärkningar, skyndade jag att försäkra henne, att hon icke behöfde hysa några sådana farhågor för mig. — Målare, sade jag, dö icke så klätt. Då de älska konst in, haf. va de nog förstånd att lefva de Och du älskar den verkligen, förmodar jag? sade min styfmoder frågande. ir