Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1866, sida 3

2 Blandade ämnen. Biskop Brasks graf. Ur bref från Skåne af Nerikes Alleh:s utgifvare till nämnde tidning hemta vi följande: Från det stora Malmö till det lilla Skanör och det kära Falsterbo är ej så långt, som man skulle kunna tro. I dessa båda rotten-boroughs gammalt skrot och korn råder vid denna tid ga rörelse. Man ser blott qvinnor och barn: männen äro ute som sjöfarande. Hvardagsdrägterna äro af enklaste, icke alltid af snyggaste art; men knappt hinner en fremling anlända, förrän inbyggarnes koketteri besegrar deras nyfikenhet. Det är blott med möda, man lyckas på ,,hotellet erhålla behöfliga tillbehör för den försigtigtvis medförda lilla måltidens serverande; men om man, som här stundom brukas, intager den ute, mål da rent af vid ett på gatan utstäldt bord, så är man snart midt uppe i Skanörssocieteten. Damer utrustade i krinolin och herrskapsdrägt, hoppgif: vande ungdomar med putsade näsor och rena f kläden cernera fremlingskretsen, som nog lär sig inse, att man icke reser inkognito till Skanör. — Detta kunde vara nog om Skanör, så vidt man ej derifrån hade en nyhet att förkunna. — En ny het från Skanör? torde någon utropa. — Ja väl en nyhet, om än gammal. Vet vi, hvart biskop Brask, Gustaf Wasas sege och dugtige motståndare, tog vägen. Så vidt minnet står oss bi, känner historien om hans sednare lefnad ej mera, än att han, pressad här i Sverge under Gustafs ok, gick i frivillig landsflygt till Tyskland, föregifvande en inspektionsresa till Gotland såsom orsak till sin affärd: samt att han sedermera uppgafs vara en bland de missnöjde landsflygtige, som förehade stämplingar för Kristians återinsättande på Sverges tron — en misstanke, som dock torde tarfva vidare bevisning. Sedermera försvinna, åtminstone enligt de oss bekanta historiska uppgifter, den märklige mannens spår, att — skulle man tro det? — återfinnas i — I dess rätt vackra kyrka ligger nämligen i korsgången en stor sten, af hvars nära utnötta inskrift dock inhemtas, att den berömde Hans Brask, död 1564, der är begrafven. Hans vapen är ock inhugget å stenens nedre del. Men likasom Brasken här i lifvet led vedermöda och fick sina tillgångar kringskansade, så skulle man ej heller efter döden låta honom behålla sitt i fred. På denna samma sten, der Brasks runa är ristad, har sedan mellandelen af den långa inskriften borthuggits, för att vittna, att under samma sten hvilar ,,skepparen Sten Mortonson, om hvilken, ärligt nog, tillfogats anmärkningen: ,,dock ej egare till stenen. — Det ser ut, som hade landsflygti gen Brask, hvars fosterlandskärlek ej bör betviflas, på sistone dragit åter upp emot hemtrakten och aflidit i det då under Danmark hörande landskapet Skåne. Ett nytt substitut för krut. I Washington har öfverste Schaffner anställt intressanta försök med vår bekanta nitroglycerin, hvilken man nu vill kalla ,nitroleum. Resultaterna hafva fullkomligt bekräftat, att explosionskraften hos detta ämne är mycket starkare än krutet, och att det isynnerhet erbjuder otvifvelaktiga företräden, särvs deles vid sprängningsa eten. En sceptiker. Vid Ett nyligen hållet möte inom franska vetenskapsakademien påpekade professor Babinet att man borde skyndsamt begagna sig af den atlantiska telegrafkabeln, för att komma till ett bestämdt resultat rörande den amerikanska stationens longitud. Kommunikationen skall nemligen icke blifva af lång varaktighet, emedan det salta vattnet skall snart intränga i den fina kabelns inre trådar och förstöra deras ledningsförmåga. När det första försöket med denna ledning kostat förlorade 720.000 Å och samma summa nu bliivit nedlagd på den nya kabeln, så bör man åtminstone draga någon nytta af dessa summor, i det man bestämmer den ifrågavarande longituden. General orin invände, under allmänt skratt att en longitud, som kostade 720,000 Å, vore ganska dyr; åtminstone skulle aktieegarne tycka så hvartill prof. Babinet anmärkte, att dividender vore visserligen ej stor, men dock bättre än intet Den lärda verlden har dock icke så sällan miss räknat sig i fråga om slika förutsägelser. Ett motstycke till-Nya garnison-. Frå Berlin skrifves till Times töljande roliga bit on intagandet af en vigtig befästad punkt i hertigdö met Nassau: För att fullborda Nassaus besättan de, måste preussarne intaga denna stats fästning Marienburg, belägen ej långt från Coblentz p Rhens högra strand. Fästningen består af ett torn så gammalt, att det beundras såsom ruin af turi