Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 augusti 1866, sida 3

stånd och omdöme att till sitt ändamål begagna hvad som finnes? Är den således ej helt och hålet af andlig art? Men är det tänkbart att, som idningen påstår, 50 år efter Napoleon, ett slags utgång endast skulle afgjorts genom tändnålsgevär, atan att andra orsaker haft något inflytande? Svårligen kunna vi tro det. Hvad tidningens åsigt om orsakerna till förhisten af Pultava angår, så förefaller den besynnerig. Ty ryssarne hade väl lika mycken olägenhet if regnet som svenskarne. Vår Herre var väl cj å partisk att han lät det regna öfver svenskarne. men ej öfver ryssarne. Och att ryssarne hade bättre, för fukt skyddade, vapen än svenskarne, omtalar ej historien. Men månne ej just vid detta slag de andliga krafterna utöfvat ett stort infly tande. Kungen hade onekligen spännt bågen för högt, hans befallningar åtlyddes illa, hemma börade man tröttna på det eviga krigandet, och lenna anda fanns ock, ehuru i mindre grad, inom umeen, Rehnsköld och Lewenhaupt drogo ej emnt m. m. Och att andan inom hären var på ipphällningen, visar mer än väl armbens fullstänliga förskingring efter slaget. Motståndaren, en if verldens största och ihärdigaste snillen, var lessutom i förstånd och klokhet betydligt öfverägsen Carl. Att med , Henry patent kan skjutas 15 skott . minuten, är något vi icke betvifla; men att det can ske med t kerhet, som tidningen uppgif ver, anse vi ligga utom måjlighetens gränsor. Menniskan är ingen död maskin, intet skrufstäd, ngen skottstol, derifrån det ena skottet utgår i Uldeles samma riktning som det andra, utan de rttre omständigheterna utöfva mer eller mindre sitt inflytande. Vi hemställa till hvarje aldrig så itet försigkommen skytt om han tilltror sig kunna kjuta 15 säkert träffande skott i minuten. ÄÅr let stora flertalet skyttar ense härom, skola vi serna erkänna oss haft orätt, men, tills detta sker, vå inga vilkor. Till slut måste vi i likhet med tidningen erinra: saken är i sjelfva verket ganska enkel: de andliga crafterna, härens anda, disciplin, kärlek till den sak, hvarför den slåss, dess öfning, nationallynne, unförarnes snille, ihärdighet och viljekraft spela en tor, för att icke säga den största rollen i krig. Att förneka detta är ej materialism, det är rent it sagdt barnsligt, möjligen något ändå mera. — Deremot om en här har vanliga refflade gevär och motståndaren tändnålsgevär, ligger i denna sista omständighet alls ingen borgen för segern. Om de undra krafterna äro väl representerade, kan segern nycket väl tillfalla de förra. Men att de utöfva tt visst inflytande, vilja vi ej bestrida. Till slaset vid Königgrätz har krigshistorien icke visat ut beväpningen, inom hittills förekommande gränor, haft ett afgörande inflytande på segern, och ner än besynnerligt vore, om detta slag skulle, nligt Handelstidningens äsigt, blifva vändpynliten.