Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1866, sida 1

Article Image
QAAAAAAA EEE— otvifvelaktigt i full öfverensstämmelse med allmänna opinionen, tilldelat de begge fabrikerna lika utmärkelse och belönat hvar och en af dem med högsta priset. Gustafsberg och Rörstrand gå, åtminstone sådana de visat sig på expositionen, till det mesta på tvenne parallela vägar. Men de göra storartade ansträngningar för att hinna längst fram, hvar och en på sin väg. Under det Gustafsberg visserligen icke försummar hvad som hörer till den praktiska nyttan och ingalunda föraktar fabrikationen af det i dagligt bruk använda porslinet, synes denna fabrik dock i främsta rummet lägga an på att göra en förmedlande öfvergång mellan konsten och industrien, eller, om vi få så uttrycka oss, att inom industriens område utgifva öfversättningar från konstens. Under det Rörstrand visserligen icke försummar något, som kan gifva exempel på den förädlande inverkan konsten har på industrien, och ingalunda föraktar fabrikationen äfven af hvad som skulle kallas lyxartiklar (dess många praktfulla vaser äro derpå lysande exempel), synes denna fabrik dock i främsta rummet lägga an på den praktiska nyttan och har derför en högst rikhaltig utställning af det i dagligt bruk använda porslinet. (Då ordet ,,porslin allmänt brukas i Sverge för att beteckna fayence, anser jag mig böra bibehålla den benämningen och fortfarande, i öfverensstämmelse med språkbruket, kalla det egentliga porslinet för äkta). Hvad som derföre synes utgöra den solidaste delen af Rörstrands exposition äro dess bords-servicer, tryckta och målade i en eller flera färger, af hvilka här finnas utställda 15 fullständiga i olika modeller eller mönster samt dessutom profver å 10 andra. Det måste erkännas, att dessa förena hvad man sällan ser fullständigt förenadt och som onekligen är bevis på en fabriks långt drifna förmåga, nemligen billighet och prydlighet. Man finner här servicer för t. ex. 12 personer, varierande i pris från 54 rdr till 186 rdr, och detta är icke dyrt om man tager i betraktande godsets hårdhet och hvithet, de smakfulla orneringarna och dessas mångfald samt jemför allt detta med ändamålsenlighet i form och storlek. Det är också den genre, hvaruti Rörstrand, såsom nyss antyddes, har sin förnämsta styrka, och, med den erfarenhet jag har af dylika utländska fabrikater, tror jag att Rörstrand numera utan synnerlig svårighet kan inlåta sig i täflan med utlandets bästa produkter af motsvarande gods. Det är sannerligen en triumf för den svenska industrien. Såsom prof på den nyligen började fabrikationen af äkta porslin har Rörstrand utställt kaffeoch fhservicer, tillbringare, m. m. i flera former och en-mångfald af mönster till så väl billiga som högre priser. Anmärkningsvärda äro koppar och tallrikar med svenska nationaldrägter; pokalformiga koppar i ren och ädel stil, dels hvita, dels med dekorationer i guld och färger; kaffeserviser i blå, gredelin och chamois fond med blommor. Om jag skulle sätta några af dessa föremål framför de andra, blefve det ovilkorligen de nyssnämnde pokalformiga kopparna och just kanske de hvita. Det är tyvärr sällan man inom den svenska industrien sett något så smakfullt och så öfverensstämmande med den antika formen, hvilken är eftersträfvansvärd, icke för att den är gammal, men för att det gamla dervidlag ovilkorligt sammanfaller med det sköna. Mycket mera framstående och blicken förr fängslande, än alla de redan nämnda föremålen, men, enligt min åsigt, icke derför förtjenta af större uppmärksamhet, äro de många och lysande vaserna, som Rörstrand exponerat. Det är ståtligt, till och med praktfullt, och man måste ovilkorligen förundra sig öfver att svensk industri verkligen hunnit så långt, och dock vågar jag tror, att det ieke är i dessa lysande föremål, som Rörstrands egentliga styrka ligger. Jag tror att det är en vida allvarligare, vida mera maktpåliggande uppgift denna fabrik har att lösa, än att framställa några praktpjeser, mer och mindre splendida, men alla nästan lika onyttiga: och den uppgiften är, att inom det dagliga bruket införa föremål, hvilka äro lika

26 juli 1866, sida 1

Thumbnail