Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1866, sida 1

Ä Ä A men vissa tider på året gjorde i sock. narne för att genom tiggeri bereda sig underhåll under studietiden. Att Varberg hvad hafsvattnets och luftens hälsogifvande beskaffenhet angår icke står efter någon badort på Sverges vest kust är allom bekant; mindre bekant torde vara att epidemier af alla slag här icke finna någon trefnad. Särdeles lugnande, isynnerhet nu för tiden, är det förhållande, att koleran vid sina besök i Varbergs grannskap aldrig lyckats inkomma i staden. Vinden är vanligen frisk och värmen sällan tryckande. Bexell har funnit att ,, sommaren är varm och skön, men liknar i korthet mycket som med honom eger lika egenskaper. Varberg på sin nuvarande plats fyller denna sommar 200 år. Den gamla staden är dock en ung badort, blott fyrtiårig. Denna föryngras än mer om man betraktar denna vår såsom tiden för badortens pånyttfödelse. Sedan det gamla bolaget, döft för en yngre och anspråksfullare generations ökade fordringar på beqvämlighet och trefnad, låtit badhus med tillhörande societetshus och parkanläggningar förfalla, inlöstes dessa förra året af staden. Försöket att bilda ett aktiebolag för anläggandet af nya badlägenheter misslyckades, hvadan stadsfullmäktige, i hoppfatt vinsten af ett ökadt tillopp af badgäster skall fördela sig på samtlige stadsboarne, gjorde planen till sin. En staden tillhörig summa å öfver 100,000 rdr, hvaraf dock en god del lär ha användts för rådhusets och folkskolans återuppbyggande efter branden, samt ett lån å 75,000 rdr möjliggjorde utförandet. Kallbassinerna, belägna ute i hafvet mellan fästningen och den vestra hamnarmen, öfverträffa i storlek, treflighet och elegans, utvändigt och invändigt, allt hvad jag i den vägen skådat. Ett torn i det närbelägna, lika prydliga och beqväma varmbadhuset upptages af en reservoir, dit en i en utbyggnad af badhuset befintlig ångmaskin uppdrifver vattnet, som derifrån genom rör ledes dels till kallbassinernas duschrum, dels till varmbadhusets 16 dubbla badrum. Det hela är utfördt under ledning af löjtnant Gagner. ,,Den Thorellska trädgården med tillgränsande äng har blifvit förvandlad till en park i engelsk stil, och sjelfva ,Oskuldens park röjer omisskänneliga spår af Gagners allt förskönande hand. Hos stadens mindre bemedlade invånare förspörjes dock ett visst missnöje med den stora skala, hvari det hela utförts. Man tror nemligen, att badinrättningen icke kan bära sig utan hjelp af stadskassan, hvadan ökade kommunalutskylder.motses. a Vår dag-går bort med-glam och skämt, inga ansträngande taunkar eller arbeten. Så länge de ankommande ångbätarhe voro de enda , offentliga nöjenal, var societeten. delad i grupper, hvilka med pligtskyldig vördnad för konvenansens bud begapade hvarandra och gäspade i kapp. Men Midsommarafton kom. . Efter anslag af några företagsamma herrar samlades flickorna på f. m., en majstång kläddes, ståtlig och vacker, på e. m. en fest med kaffe, dans. och skålar. En herrlig solnedgång, be skådad af det till hafsstranden nedgångna ällskapet, var dagens sista och största nöje. Nu var bekantskahen gjord. Den lefnadsfriska ungdomsskaran, ännu ej uppblandad med blaserade hufvadstadselementer, vistas under förmiddagen i de vackra parkerna eller på kallbadhusets balkong och sitter i solnedgången vid hafsstranden, garnerande den långa vågbrytaren. Freden med sin käggelbana lockar mången eftermiddag till sig ungherrarne, som ej vilja störa flickorna, då de i en riktigt tät löfsal läsa ,,De Nygifta och undra om Axel eller Laura , hade rätt. — Snart förestår ett besök på fästningen, hvars intressantaste och vackraste invånare, greken Antonello. med skäl kan hoppas få sitt behof af cigarrer fyldt af de unga damerna. Nyligen hörde jag omtalas en ,fästningshistorial. kTålåren der, som var nog sangvinisk att tro på lifstidsfångarnes sanningskärlek, tillkännagaf-för flere år sen, att han ville betala en -tolfskilling för hvarje: ark, hvarpå fångarne antecknat sina lefnadsöden. Försattareverksamheten blef genast ett modernt och guteradt nöje,