Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1866, sida 1

slafsar samt en tom kista för att, som vi säga samla profver af svafvelkristallerna. Denna kist: låta vi negrerna bära till ravinen, der vi qvarlemndem. Ni och jag bära kistan till grottans ingång vi intränga och hemta en eller två af de undan dolda kistorna, hvars innehåll vi öfverflytta i der kista vi medfört samt fylla den öfverst med svaf. velstuffer. Sedan vi åter tillstängt öppningen til grottan, tillkalla vi negrerna och låta dem föra kistan ombord samt återvända till Gustavia. På letta sätt skola vi ej väcka några misstankar, och skola snart bringa skatterna hit. Hvad säger n om denna plan? -Jag skulle helst vilja bortföra hela skatten på en gång, det vore det säkraste, svarade Gjörwell med darrande röst. — Men det är omöjligt utan att väcka uppseende. Eller kanske anser ni bäst att jag meddelar guvernören min hemlighet? — Nej, utbrast köpmannen häftigt, atminstone ej förrän vi sett hvaraf dyrbarheterna bestå, tillade han likasom förlägen öfver sin ifver. Vi måste ännu jakttaga den djupaste tystnad angående denna sak, och jag tror att er plan är den enda lämpliga. — Det är också min öfvertygelse. Sedan vi väl fört skatterna hit, få vi närmare öfverlägga Jag anhåller blott att ni till en början ville upptaga mig som kompagnon i er affär, ty utan eri bistånd skulle jag få svårt att realisera dessa rikedomar. Vi kunna derefter öfverflytta antingen till Amerika eller Europa, samt der finna ett vidsträcktare filt för vår blifvande verksamhet. Köpmannen satt stum, nästan öfverväldigad af glädje och bländad af de utsigter framtiden erbjöd. Han anade att hans sköna dotters hand var ett at motiverna till detta anbud, och han hade nåturligtvis ingenting deremot, så mycket mindre som han var öfvertygad om att Alma älskade Fi. zueras. Han hade visserligen genom Ganas hesök