Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1866, sida 1

)med fördomsfri pröfning. taga dem i betraktande. Såsom redan blifvit nämndt, har Schweiz för några månader sedan utsatt ett ganska högt pris för det bästa bakladdningsgevär, hvarom det stått alla verldens nationer fritt att täfla. Bland de öfver 100 nya ingifna modeller, som med anledning häraf blifvit omsorgsfullt profskjutna i Årau (vi veta ej om det Wredeska eller Hagströmska geväret befanns deribland) erhöll det preussiska tändnålsgeväret icke hedersrum af de tre sådana, som gåfvos; åtminstone antogs det för en månad sedan i Schweiz, att detta gevär var ganska underlägset tre af de amerikanska, som täflade om priset, och hvilka erbjödo de största företräden såväl i fråga om träffsäkerhet på långt afstånd och hastig laddning, som med afseende å konstruktionens enkelhet och vapnets jemte ammunitionens otillgänglighet för väta. Med största beredvillighet skulle, försäkrade man, alla rörande dessa omfattande försök förda protokoller ställas till svenska regeringens förfogande, om man aktade att af dem taga del. Hvilket gevär, som skulle erhålla priset, var ännu ej bestämdt, men man antog att det skulle komma att fördelas mellan antingen 2 eller alla de 3, som erhållit förslagsrum. Atminstone eft af dessa gevär hade den fördelen att hafva varit pröfvadt i krigsbruk uti amerikanska kriget, nemligen det förr omtalade ,, Henry Patent, som begagnades i Shermans arme, ett gevär, hvarmed man, med träffsäkerhet på 3,000 fot, skjuter 15 skott i minuten ). Efter den erfarenhet, som nu vunnits i Tyskland, antaga vi att vår krigsstyrelse skall med större allvar än hittills beff sig om att åt svenska armeen tillgodogöra bästa möjliga skjutvapen. Emellertid vore det godt om äfven enskilte personer ville deri ingripa. Intet premium skulle för skarpskyttekårernas prisskjutning vara mera passande än ett godt, snabbt skjutande gevär, och det vore ju ganska lätt att från Amerika efterskrifva några sådana. Afven med fara att derför ådraga oss männens af facket gäckeri, våga vi åter fästa uppmärksamheten vid en förr uttalad erinran om gagnet af skydd äfven för soldaten, i och med ett lätt och ändamålsenligt pansar. Inom sjöförsvaret har den defensiva kraften, förmedelst byggandet af pansarfartyg, tagit för tillfället försteget framför anfallskraften, så mycket än kanonerna vunnit i styrka. Inom landtarmen har tanken derpå ännu icke vunnit afseende, ehuru det varit en svensk man —den originelle öfverstelöjtnanten Åkerstein — förbehållet att med synnerlig ifver och envishet verka för denna åsigt. Nu erfar man dock nya fakta, som visa sakens vigt. Så läsa vi i den sista Kölnische Zeitung burusom, i kriget mellan preussare och bayrare, vid Hänfeld, i en stupad bayersk kurassiers harnesk funnos intryckningar af 6 gevärskulor, som icke trängt igenom jernet, förrän en karteschkula kom och dödade mannen, borttagande öfra delen af harnesket. Dessalharnesk äro ändock hufvudsakligen afsedda för prydnad. Blifva de förfärdigade af bästa stål, så skola de helt visst kunna, med en lätthet, som föga förtynger soldaten, bereda åtminstone så pass skydd, att det på längre afstånd skjutna skottet ej skadar. Kunde ett sådant skydd, framför kroppens ömtåligaste delar, göra ett lältare sårskott oskadligt, göra ett svårare sår till lätt och göra ett dödsskott till ett sår, samti öfrigt någorlunda skydda mot bajonett-stötar, så vore dermed otroligt mycket vunnet. Antaga vi att ett sådant skydd framför nära hälften af menniskokroppen — och, märk väl, denna kropps ömtåligaste delar, om man undantager hufvudet — blott med tio procent förminskade anfallskraftens följder, så är detsamma som att öka armens styrka ej blott med tio procent, utan långt! derutöfver, emedan en sårad eller stupad: man vållar särskilta hinder inom den armö han tillhör, att icke tala om landets förlust och enskild jemmer, för hvilken sed) Närmare beskrifning på såväl detta, som leabodys gevär, hvilket anses öfverträffa det förra, är tillgänglig hos Handelstidningens utgifvare. Ret A