Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1866, sida 1

solkfriheten är urgammal i Sverge. Om dessa de särskilda rikenas företräden hade tal. dock icke erinrat derför, att han ansåg att vi borde deröfver yfvas, utan blott för att fästa uppmärksamheten på, att vi alla ha något att lira af hvarandra för utvecklingen af vårt gemensamma goda, en på kristlig grund hvilande samhällsordning. Ått arbeta härpå och på befästande af vår frihet och vårt oberoende borde vara vår fasta föresats och vår varmaste önskan. Sedan den med lifligt bifall helsade skålen blifvit drucken, föreslog öfverståthållaren frih. Bildt en skål för de danska och norska gästerna. Gäster från brödralanden vore alltid välkomna i Sverge, men då de hitkomme för att med oss arbeta för gemensamt bästa, för underlättande af samfärdseln folken emellan, då vore det för oss en högtidsdag. De tre folken kunde liknas vid tre bröder. Såsom ostyriga barn ha de ofta kifvats, men sedan de genom en sedlig uppfostran blifvit sansade män, förenar dem den trofasta vänskapens band. Professor Broch tackade å norrmännens vägnar för skålen och föreslog en skål för det svenska folket, som tal. lyckönskade till de stora framsteg det nyligen gjort genom införande af en näringsfrihet, vidsträcktare än i något annat land i Europa; genom öfvergången från ett strängt skyddssystem till ett friare handelssystem, och genom den stora politiska reformen, vunnen efter öfverläggningar, förda med manlig värma, men på samma gång med manlig sans. Den tid vore förbi då det ena af nordens folk sin styrka i grannens svaghet, och derföre gladde man sig också i Norge uppriktigt åt Sverges framsteg i alla riktningar. Dr Rosenberg tackade å danskarnes vägnar för den dem egnade skålen och utbragte på samma gång ett Suomi lefre! erinrande dervid om de anledningar Danmark nyligen fått att sympatisera med Sverge i dess känslor för Finland. Professor Liljenstrund från Helsingfors tackade för denna skål, erinrande derom att Finland hade lyckan vara i åtnjutande af svensk, af skandinavisk lag och rätt, samt att det fått under sin nuvarande upplyste monark tillfälle att mera utveckla det ädla frö, som det fått sig ombetrodt att vårda. IEtatsrådet Rothe hembar mötesdeltagarnes tacksägelse till bestyrelsen, synnerligast den svenska. Statsrådet Fålreus tackade för denna skål, beklagande att de i vissa afseenden gynnsamma konjukturerna dock måhända icke varit för detta möte så synnerligen gynnsamma genom den trängsel af flera slag, som de framkallat. Talaren önskade gästerna välkomna åter vid något tillfälle då vi befunne oss i vårt hvardagslif och derigenom kunde bereda dem både mera lugn och mera beqvämlighet än nu varit händelsen. Den officiella delen af festen kunde härmed anses slutad. Sedan ordet förklarats fritt, föreslog statsrådet Malmsten i ett såsom vanligt eldigt och på pikanta bilder rikt föredrag en skål för associationsandans fria, för nuftiga utveckling. dNedaktör Ploug anknöt härtill ett lekande föredrag om de associationer mellan hjertan, hvilka äro starkare och varaktigare än associationerna mellan intressena. Den skål talaren föreslog egnades Sverges qvinnor; uppmanande han sina landsmän att genom eröfringar bland dem göra i praktisk skandina smHärpå följde till sist några personliga skålar: D:r Sohlman föreslog en sådan för politikern och skalden Carl Ploug. — Docenten Fredrikssen och overr etssagför er Petersen tolkade, den förre danskarnes, den sednare norrmännens sympatier för hr Sohlmans sträfvanden för den nordiska saken, och slutligen föreslog hr Ploug en skål för grefve Henning Hamilton, som hade förstått att såsom sitt lands sändebud under brydsamma förhållanden förlika troheten mot eget land med en välvilja mot Danmark, som gjort minnet af hans person och hans verksamhet kärt derstädes. Talalren sympatiserade för öfrigt föga med gref(4