Ä äAAAA — att denna väg möjligen föll sig dyrbar, men den hade med få undantag, under hela den tid postverket begagnat densamma, erbjndit all den säkerhet utan afbrott, som för postens befordrande framför allt vore vigtig, hvaremot erfarenheten visat, att kommunikationen till Läbeck genom Danmark icke lemnat eller fortfarande kan lemna samma trygghet. Det vore dessutom alltid större fördel för svenska postverket att hafva tvenne vägar till utlandet öppna, än att ha blott en, såsom fallet skulle blifva om man gjorde postbefordringen till Libeck öfver Danmark till hufvudlinie. Hr Rothe upptog till besvarande dessa invändningar och sökte fortfarande genom faktiska uppgifter ådagalägga att, utom den lifligare förbindelse som derigenom skulle uppstå mellan de tre skandinaviska länderna, den af honom föreslagna postförbindelsen med utlandet öfver Danmark vore den för Sverge naturligaste och bästa. Efter en längre utförlig debatt härom uppträdde generaldirektören Troilius samt hemställde med afseende på de utaf hr Sandeberg väckta detaljförslag, rörande tåghastighetens ökande m. m., huruvida sektionen ansåg, att dessa borde föranleda till något uttalande å dess sida. I fråga om nedsättningen af passagerareafgifterna under expositionstiden, hade en sådan nedsättning skett i öfverensstämmelse med K. M:ts beslut, hvarigenom afgifterna nu voro så billiga, att någon vidare nedsättning skäligen ej kunde ifrågakomma. Hr Troilius sade sig för öfrigt ej hafva något emot natt-tågs anordnande annat än farhågan för de svora kostnader, som deraf ovilkorligen skulle uppstå, men trots detta skulle omständigheterna sjelfva snart framkalla en sådan åtgärd, om icke förr, åtminstone då nordvestra stambanan åt Norge blefve färdig. Under sommartiden komme natttågen otvifvelaktigt att medföra stora fördelar för posterna och resande. Att passagerarnes antal å natt-tågen under vintern deremot skulle reduceras betydligt, tog hr Troilius för afgjordt. På fråga af honom upplyste hr Roos, att i sammanhang med natt-tågens anordnande förefanns intet hinder för poststyrelsen att arrangera postförbindelsen öfver Ystad—Stralsund och vidare till utlandet. Sedan diskussionen förklarats slutad, formulerade ordföranden, hr Wern, följande proposition, hvarom postinspektören Petersen förenade sig: Mötet anser önskligt, att natt-tåg anordnas på svenska stambanor för åvägabringande af direkt anslutning såväl öfver Danmark och Läbeck som öfver Stralsund mellan snälltågen på de svenska och dem på de stora europeiska banorna. Propositionen godkändes: Etatsrådet Rothie ansåg visserligen denna. formulering till beslut ej innefatta den åsigt, som han ansett mötet böra uttala i afseende på postförbindelsens öfver Danmark till Läbeck företräde framför den mellan Ystad—Stralsund, men han påyrkade dock icke någon särskild proposition på den framställning han gjort. De af hr Sandeberg väckta förslag ansågos ej föranleda till något särskildt uttalande af mötet. Sektionens medlemmar åtskildes kl. 31, för att deltaga i det allmänna mötets förhandlingar. . Tredje sektionen erfor vid förhandlingarnes öppnande, att det betänkande, som komme att afgifvas af den komitt, som nedsattes för att yttra sig. rörande skandinaviska utställningar, skulle gå direkte till allmänna mötet och sålunda ej blifva föremål för behandling inom sektionen. Det återstod sektionen för öfrigt att behandla de frågor, som kunde röra näringsoch handelsförhållandena. Häradshöfding Nordenfulk erinrade om hvad som blifvit med afseende härå sedan förra mötet åtgjordt, serskildt omförmälande ständernas skrifvelse om norrmäns näringsutöfningsitt i Sverge. Ordföranden, hr Smith-Petersen, och borgmästaren Platou upplyste, att svenskar redan voro i Norge fullständigt likställda med landets egna invånare i afseende på vilkoren för borgerliga näringars utöfning, och serskildt att svenskt