SPANILN. Sedan den spanska flottan hade bomoarderat Valparaiso, begaf den sig — som bekant är — till Callao, för att likaledes bombardera denna stad. Amerikanska tidningar hafva berättat, att den spanska flottan vid Callao lidit ett fullständigt nederlag, i det två pansarskepp skulle blifvit nästan förstörda. Den officiella spanska berättelsen, som i dessa dagar blifvit uppläst af marinministern i cortes, lyder emellertid helt annorlunda, och går ut på, att flottan, som öppnade anfallet den 2 Maj, först drog sig tillbaka sedan den ödelagt stadens befästningar. Spaniorernas förlust uppgifves till 35 döda och 82 sårade; peruanarnes till 350 döda och sårade. De spanske deputerade mottogo denna underrättelse med stormande bifall och väckte förslag, att segern vid Callao framdeles skulle firas i förening med nationalfesten. Den spånska flottan låg ännu d. 10 Maj vid ön San Lorenzo, men hälften af krigsskeppen skulle gå till Rio Janeiro och hälften till Otaheiti, för att hemta kol, hvarpå de ledo fullständig brist. ij AMERIKA. De varma sympatier, som — så orimligt detta faktum än är — råda mellan Förenta Staterna och Ryssland, lades — som bekant är — i dagen vid det misslyckade attentatet på kejsar Alexander, då kongressen fattade beslutet att lyckönska kejsaren till hans räddning och presidenten beslöt att låta en utomordentlig ambassad öfverföra hela det amerikanska folkets lyckönskningar. Nu säges det, att af denna anledning skall afgå en eskader från Amerika till Ryssland. Till ,Indep. belge skrifves från Newyork, att man i Amerika anser afsändandet af denna eskader som en politisk demonstration till fördel för Ryssland.