Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1866, sida 2

Dagens post. TYSKLAND. Man känner nu hufvudinnehållet af frana regeringens svarsskrifvelse till Wienerabinettet på detta sednares tillkännagifande, att det endast på vissa specificeade vilkor vill deltaga i en konferens eller congress. Svarsskrifvelsen förklarar, att rankrike ej kan ingå på dessa vilkors ippställande och fördenskull måste återaga sin kongressinbjudning; ehuru franska regeringen beklagar det sätt, hvarpå len österrikiska formulerat sina förbehåll, can hon likväl förstå dem och skänka dem sin aktning. Skrifvelsen slutar med en fras, uttalande det hopp, att ett ögonblick skall komma, då det förunnas Frankrike att under alla stormagters medverkan förnya sina oegennyttiga bemödanden till förmån för en uppriktig och varaktig fred. Preussens åtgärd att förklara fördraget Gastein för brutet af Österrike och att låta sina trupper inrycka i Holstein har väckt mindre sensation än man af detta steg kunde väntat. Innan inryckningen skedde hade Berlinerkabinettet genom sin sesandt i Wien, baron Werther, underrittat österrikiska regeringen, att general Manteuffel blifvit utnämnd till preussisk kommissarie för begge hertigdömena, hvarvid man hemstälde, om icke Österrike ville följa exemplet och utnämna general Gablenz till ståthällare ej blott för Holstein, utan ock för Slesvig, samt låta besätta detta hertigdöme med österrikiska trupper. Alla underrättelser från Holstein bekräfta för öfrigt, att preussarnes inmarsch i de med österrikare garnisonerade holsteinska städerna skedde i all ,,gemytlighet och under utbyte af höflighetsbetygelser. Från Wien försäkras officiöst, att Österrike ej vill betrakta preussarnes inmarsch i Holstein som en krigsorsak, emedan ett krig mellan förbundsmedlemmar är juridiskt omöjligt, men deremot vill vända sig med klagomål till förbundsdagen och uppmana denna att på det föreliggande fallet tillämpa 19:de artikeln af Wiener-slut-akten, som förpligtar förbundet att återupprätta den störda förbundsfreden. ITALIEN. Öppnandet af fiendtligheterna kan icke nge låta vänta på sig; förbittringen mot sterrike har tilltagit till en obeskriflig nöjd. Ministrarne, generalerna Pettinengo och Angioletti, hafva förklarat sig vid krigets utbrytande ämna utträda ur kabinettet, för att taga befäl öfver sina divisioner i krigshären. Hufvudqvarteret blir, som förut är sagdt, i Piacenza, dit konungen skulle begifva sig den 14 dennes. Rustningarne fortgå oafbrutet. Efter 1846 års åldersklass, hvars utskrifning redan är anordnad, vill regeringen äfven kalla under vapen den andra kategorien af 1842—43 och 1844 års klasser, och genom denna åtgärds vidtagande hoppas man kunna förstärka armen med ännu 100,000 man. I Marseille uppköpas för italienska regeringens räkning stora qvantiteter säd och mjöl. RYSSLAND och POLEN. Från polska gränsen skrifves: , Underliga rykten hafva spridt sig om en förändring i czarens sinnesstämning, hvilken skulle hafva inträdt efter och vara en följd af mordattentatet på honom. Då han förut visat sig vara en varm reformvän, påstår man honom efter nämnda attentat bafva blifvit ultrareaktionär och kastat sig i armarne på det gammal-moskovitiska popepartiet. I konungariket Polen råder för ögonblicket en allmän bestörtning, enär Polens störste motståndare, som redan länge arbetat för detta lands fullständiga russificering. Milintin, i stället för den moderate Platanow, blifvit utnämnd till minister för de polska angelägenheterna. DONAUFURSTENDÖMENA. Ett telegram från Bukharest af den 7 dennes meddelar: Den turkiska armeen har gått öfver Donau och en sammandrabbning mellan denna armås trupper och de rumäniska har redan egt rum. Trupper hafva från Bukharest skickats mot turkarne. Den nye fursten, Karl I, har tagit befälet och afreser i morgon till krigshären. Rumäniska regeringen föreslår kamrarne att göra ett lån på 36 millioner. SPANIEN. Correspondencia af den 5 dennes säser, att inga detaljerade berättelser ännu ngått till spanska regeringen om bombarlementet af Callao; men enligt privatunlerrättelser hade krigsskeppet Numantia stört samtliga forts och de öfriga farygen i grund nedskjutit staden. Dessa mderrättelser öfverensstämma emellertid uls icke med dem, hvilka blifvit meddeade af ,Newyork Herald. Danmark. I N. Morgenbladet skrifves från Köpenamn, att i armöoch marin-departemenerna råder liflig verksamhet, s ittyder såsom förebud för krigis naliteter. Franska sändebudet gör täta beök dels i uftrikesminisferns hotell delse ha