Febern 1 nationens blod fortiar att stiga allt högre. Äfven Florens, det sömniga, tröga, efter nöjen fikande, entusi sm-lösa Florens, är nu fullkomligt vaket. Såsom jag förut berättat, har ett förslag af adelseh gentlemännen härstädes att bilda en särskild kavalleritrupp i general Ctarilelö dis armökår icke blifvit at denne antaget; men då de nu icke få följa honom till häst, hafva de beslutat göra det till fots, och! nästan hela den vapenföra Plorentiner-adeln kommer således att såsom simpla soldater göra sitt fälttåg under Garibaldi. Times? korrespondent i i Florens skrifver rörande samma ämne: att stanna hemma. Alla vilja inskrifva Sig, alla täfla om äran att få gripa till vapen, och de som förut tjenat i den reguliera hären, försöka nu att med sin förra rang bli åter intagna i densamma. Det gifves i Italien äfven en mängd söner af goda och förmögna familjer, som endast vilja! tjenstgöra i krigstid, emedan det för dem är hufvudsak att kämpa för fädern kndet, men ej att avancera i graderna. Lombardiet har uppställt många adliga rekryter; af till ex. de gamla familjerna Litta, gar såsom underofficerare och soldater. Milanesarnes krigsifver företer i sanning! en beundransvärd anblick. Mångal köpmän hafva stängt sina kontor och med sina bokhållare inskrifvit sig i Garibaldis armäkär. Ensamt i Milano anmälde sig! inom några dagar 3,300 frivilliga. I Pavia har profe ssorn i handelsrätt sagt sin kateder farväl och ingått i 4:de garibaldiska regementet, som formeras i Varese. Det: ska regementet, som till största delen betår af lombarder och venetianer, riknar, också flera polackar och ungrare i sina leder. Derjemte kallas den förra ungerska legionen åter till lif. Förlagd rill Chieti i Abruzzerna räknar denna redan I öfver 1,000 man, fördelade på två små bataljoner om 200 bajonetter, 200 husarer och 100 artillerister hvardera. Till dess förfogan stå 12 refflade fältkanoner, af, hvilka 6 hitworthska, som Garibaldi vid slutet af sitt sista fälttåg skänkte general Tiirr. Är kriget väl öppnadt, kommer legionen sannolikt att mycket hasti stärkas med desertörer från Öster i gerska regementer; man torde erinra sig att icke mindre än 5,900 man ungerska, soldater under det korta fälttåget år 1559; kommo öfver från österrikiska till italicnska sidan och der läto enrollera sig. Man: hoppas derför, att legionen snart skalli svälla ut till en brigad och så till en division, som i detta fall skall ställas under general Tårrs befäl. På ofäcerare konmer legionen ej att lida brist. General M. Perdecl. ryktbar från revolutionskriget 184S—1549, befinner sig i Turin, och hans . begge söner tjena i legionen. i FRANKRIKE. ,Correspondance Havas innehåller en skarp artikel öfver Österrikes tillintetgö-! rande af utsigterna för konferensen, i hilTrivulzio och Arconati tjena många ättlinDe unga männen af de mest olika samhällsklasser hålla det rent af för en skam 6:te, af baron Nicotera bildade garibaldiö ken det bland annat heter: Den ofkentliga meningen skall — må ingen dölja detta för sig — tilla en-sk: karp dom öfver Österrike. Österrikiska hofvets misstroende var enda orsaken till uttänjandet först och tillintetgörandet sedan af en rådsförsamling, hvars påskyndande borde varit påbjudet af vår verldsdels dyrbaraste intressen. Af brist på aktning för de aktade organer, hvilka fört rättvisans talan, har Österrike ännu en gång hotat freden och gjort om intet Frankrikes, Englands och Rysslands storsinnade bemödanden. Med huru stort ansvar belastar sig icke denna makt, som genom ett illa användt högmod drager ett streck öfver de kloka beräkningar, hvilka åsyftade återställandet af den allmänna säkerheten och ordningen i Europa! Sedan tadlas skarpt ,,den brottsliga dumhet, som drager ett krig öfver Tyskland och Italien, hvilket med en smula mer förnuft och något mindre personlig egensinnighet lätt hade kunnat undvikasLika strängt bedömer Girardin Österrikes fel, hvilket fel han anser knappast kunna godtgöras. ,Österrike — så yttrar han sig — sätter hela sin stens på spel mot ett förbund af Frankrike, Italien och Preussen. Det förgäter, att det endast är bandet, som sammanhåller knippan. Men hvad skall det blifva af knippan, om bandet brister? — Regeringarne gå under, folken fortlefva. Emellertid synes det vara visst, att icke Frankrike, utan kabinetterna i London och Petersburg först förklarat det österrikiska svaret för konferensens dödsdom. Förhållandena emellan Paris och London antaga en allt intimare karakter, och man talar om ett förestående formligt fördrag mellan dessa begge makter. Gardesartilleriet, hvilket förut varit beyrdradt att först den 25 dennes lemna Versailles, fick plötsligen order att den 7 lennes begifva sig till lägret vid Chalons. Ingeniörgener ralen och kejsarens adjuant, Frossard, har återvändt till Paris rån en speciel mission, som han haft i Venetien att uppfylla, och mottogs genast fter sin återkomst af kejsaren. SPANIEN Enligt privatbref från Spå mien, är rege-Il ingen icke längre säker på lugnets sart-l. arinde i Madrid. Redan i flera veckor sot tafva talrika kavalleripatruller genomkorat oatorna der. Hälften at garnisonenId