Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juni 1866, sida 2

schweizarnes mär kMudiga seger öfver Carl 1 den rive och hans stolta burgundiska li ridderskap, som fick hårdt pligta för det s öfvermod, hvarmed desse riddare och deras) anförare gingo i striden mot den schwei-t riska bondhopen. Saken förbättrades, så-: som bekant, icke sedermera. Murten och Nancy vittna med Grandson om fotfolkets : seger öfver det lysande rytteriet. om demokratiens seger öfver ridderskapet och l! adeln. 1 Den lilla stationen Baudry, som likvälli såg annorlunda ut då än nu, eger ocklc 1 ett minne. Här föddes nemligen Marat. Man har nu snart passerat utåt hela den norra stranden af Neufchatelsjön, som oupphörligt framblickar till höger, under det till venster ligga, uppå Jurabergets sluttningar, en följd af vingårdar, uppburna genom stenmurar, som bilda en; oändlig mängd af terrasser, från bergetss! fot längt upp mot dess spets. En och annan vingårdsman går och ansar om sina vinrankor; eljest synes ingen menniska annat än vid stationerna. Berner-Oberlands berg framskymta. Man; helsar till afsked die Jungfrau, Finsteraar-, horn, m. fl., men de synas åter och afskedshelsningen måste förnyas. Nu ir det I den sista. i Nelifchatel, på tyska Neuenburg, är hufvudstaden i den nyaste schweiziska kantonen af samma namn. Ett hastigt upp-! båd af öfver 100,000 man, i förening med kejsar Napoleon II:s tacksamhet mot den republik, som gifvit honom sitt skydd och som för hans skull trotsat sjelfva Frankrike, betryggade åt Schweiz denna sista länk i dess Edsförbund och åt den lilla kantonen sjelf dess republikanska frihet och sjelfständighet. — Det är i öfrigt en stad, som bör veta hvad tiden lider, ty här tillverkas ur i stor skala. Denna tillverkning bedritfves dock i Schweiz, likasom flera andra fabriksgrenar, på ett sätt, som befriat landet från många af de svårigheter, hvilka åtfölja sabriksväsendet i andra länder. Man arbetar här ej på stora fabriker, utan i hemmen. — Staden N. är i öfrigt en af de största arftagare i Schweiz, i det den för 80 år sedan erhöll ett testamente på ej mindre än 4 millioner frs utaf en landsman, som förvi 1 ö irfvat sin rikedom i i Portugal. Också har staden upprest denne välgörares bild i bronz, i närheten af den, praktfulla gymnasiibyggnad, med utmärkta naturhistoriska samlingar, som staden, med hjelp af detta arf, kunnat uppföra. I den lilla Bielersjön ligger en ö, der Rousseau, under sin landsflykt, fick en kort tillflyktsort hos en beskedlig landtman. Resenärernas album bär vittne om de pilgrimsfärder, som göras hit. Från Herzogenbusch till Aarau går jernvägen fram genom oändligt vackra, leende och pittoreska dalgångar. Sträckor af ung! bokskog uppstiga utåt höjdernas sluttningar. Man är åter i Olten, en utgreningsstation, med bantåg åt alla håll och kanter. Också är här ett förtvifladt buller af hvisselpipor samt kommande och afgåen-! de tåg, med allt det springande fram och åter, som dermed är förenadt. Man är rätt belåten med att vara åter i trygghet i sin vaggon, befriad från allt detta oväsen. — En mörk punkt i den bergvägg, mot hvilken man framrusar, antyder ingången till en af de största tunnelar i verlden, den s. k. Hauensteintunnel, en fjerdedels tysk milj i längd. Det var här den ofta omtalade händelsen inträffade med engelsmannen, som bytte om skjorta. Han hade uppfattat ordet ein ,, Viertel som en fjerdedels timma med jernvägen, och trodde sig ha god tid för sin toilette. Den lärer ej hafva medhunnits på de 5 å 6 minuter, som bantåget behöfver, och den tiden var för kort. Deraf mannens embarras och hans medpassagerares förvåning. Nu tändass emellertid lampor i vaggonerna, kanske för att förekomma slika misstag. Flera tunnelar möta på vägen. Känslan är alltid densamma. Man tycker sig fara rätt in i underjorden, men kommer lika hastigt ut i det glänsande solljuset. En dags resa på jernvägen är dockl: nog tröttande, äfven när den omgifvande naturen är än så herrlig, att man är glad att vara framme vid målet. ; Uppehället i den gamla staden Basel blef! dock ej långt. Under 3 å 4 timmars vandring genom gatorna uppdagas just inga vidare märkvärdigheter än att här, likasom i Bern, hotellerna utmärktes genom stora skulpte-. rade bilder, likasom våra apotek. Så såg)! man ett väldigt lejon öfver en port — det! var hotel de Lion; på ett annat ställe stod 1 : 4 högt öfver porten en stor svart man med båge och pilkoger — det var FIIotel zum wilden Mann, eller Hotel de Sauvage. Eljest voro boklådor, cigarrbodar, manusakturlager, m. m. lika enahanda butiker i andra städer. Handeln är det allmänna, kosmopolitiska element, som i vissa for-. mer uppenbarar sig lika öfver hela jorden. Till och med marknadsstånden lära varafl sig lika från Haparanda till Italiens tå-ls spets. Med handeln och dess representant sm tredje ståndet har följt ock den borgerliga s! S a drägten, som öfvervinner de brokigare drägterna både ofvanoch nedifrån. Vi suto åter i vaggonen kl. 12 10 på aftonen och lemnade Basel. Det var den 1 Juni, som vi så lemnade bakom oss det lilla, men intressanta Schweiz, dit vi inträdt en herrlig morgon den 1 Maj. Den försvunna månaden har qvarlemnat ett ganska innehållsrikt minne, hvilket, ju större afstånden i tid och rum blifva, samlar sig inom en alltmer sammanträngd ram. Det är en tafla, som eger nästan ensamt dagrar och som derföre skulle s vara enformig, derest ej menniskolifvet all