Article Image
ej böra göra detta, utan stannade qvar, då Hansson efter vid pass 10 minuter aflägsnade sig och li värdinnan tillstängde dörren med den vanliga bommen. När Hansson kom till dem, hade han icke haft något bleckmått med sig, såsom han uppgifvit. Sedan makarne Liljeholm gått till sängs och somnat, väcktes de frampå natten genom skällande och skrapning ä rumsdörren af deras hund, som låg i köket. När de utkommo befanns trappan till 2 våningen i brand, hvarför de måste söka sin ( ng genom fönstret, utan att kunna berga ren, som ej voro assurerade. Jernvägsarbetaren 4. Svensson och hans hustru väcktes af nödrop och måste fly genom fönstret, då det brann i trappan till 2:dra våningen. De hade ingen assurans å sin lösegendom och mistade alltsammans. Hustrun hade hört berättas, att en per-. son mött IIansson Söndagsafton kl. 11, då han burit ett knyte med kläder, men som Hansson sagt j innehålla matvaror. ö Bagaregesällen J. Andersson bodde jemte sin hustru i 3:dje våningen. Han kom hem på natten nära kl. 1. När han kom till dörren, som var stängd, hörde han något ,.knassel innanför denna och att någon ty i förstugan. Efter en lätt bankning å dörren, öppnades denna hastigt afl hustru Andersson, som hade underkläderna på sig.; Det föreföll Andersson straxt besynnerligt, att . värdinnan var så snart färdig att öppna dörren då han vid andra tillfällen efter hårdare bankningar fått vänta vida längre innan hon kommit ut. Han hade också talat härom med sin hustru, när han kom in i sitt rum. Då han gick uppför trappan fanns ej någon eld i eller vid densamma, men knappt 3 timma derefter, sedan han lagt sig och nästan somnat, stod trappan i brand. Han och hustrun måste fly genom fönstret och begagnade dervid en madam Johansson tillhörig lina. Lösörena, som uppbrunno, voro ej försäkrade. Namnde Anderssons hustru, Albertina Andersson, var vaken tills mannen kom hem. Klockan var då 14 eller 1 till 1. Någon stund förut hörde hon en person gå i strumpsockarne å ferstugan. Sedan mannen hemkommit och lagt sig, förnam hon någon, likaledes utan skodon, ga å forstugan och i trappan, men hvem det var kunde hon ej upplysa. Straxt efter det mannen somnat, såg hon eft sken, men trodde det var eskvåder. Hon väckte mannen och i detsamma hördes smattrande, då hon gick ut och fann trappan vara antänd i 2:dra våningen. Hon skyndade genast öfver förstugan och väckte hustru Johansson, då golfvet redan var så hett, att det sved i fötterna. Medelst en lina, ) som hustru Johansson hade till hands, begafvo sig makarne Andersson ned från fönstret, dervid hon skadade sig så illa i händerna genom tåget, att läkare rådt henne att ingå å sjukhuset. Ingenl ting ar hvad de egde kunde bergas och någon assurans förefanns icke. I en skrubb å vinde I. bodde en gubbe. Han hade äfven bott der vid ett S annat tillfälle. då eld, som mi ktes vara an-s lagd, yppats i huset, men blifvit släckt. Derrer ville han vara der för att kunna varsko husfolket. Nu var han så skrämd, att han hoppade ut genom en glugg ned på ett vedbodtak och praktiserade sig derifrån lyckligt ned på marken. En hund, som tillhörde makarne Andersson, brann inne. På Fredags eller Lördags förmiddag hade värdinnan varit på vinden och nedtagit linnekläder, som hennes far burit bort. Hustru Christina Andersson medgaf detta och sade att det varit samma kläder, bestående ar skjortor, hvarom fadren berättat, och hvilka skulle lagas för heunes man. . Så: 4. Johansson hade bott jemte hustrun afven i Jlje våningen eller på vinden, De vi tes af hustru Albertina Andersson, då det brann i trappan. Sedan anbudet till eldsvåda förra gån-i gen hade hustru Johansson skaffat sig en lina, for att i händelse af eldfara medeist ett sådant tåg fira sig ned från något fönster. Iärigenom räddade hon nu både sig sjelf och tlera andra hyresgäster, som eljest måste ha kastat sig ut genom : fönstret, då det blott fonns en trappgång och denna var i brand. Makarne Johansson hade ej någon assurans å sina losoren och mistade alltsammans. Hastru Dorothea Hellander bodde på nedra botten, men hade a upplysningar att meddela om branden. Likaså arbetskorlen Olof Eriksson, hvilken kastade sig ut genom ett fönster. Derpå förekallades ånyo hustru Christina Andersson och skriddaren Hansson, då de förehöllos de stridiga uppgliter de haft om åtskilligt som passerat straxt fure och under nämnde natt. berättelser i vissa delar icke stamde öfverens med hvad i saken hörde personer meddelat, men båda vidhöllo i det hufvudsakligaste sina förra upp; ifter. : Efter hvad sålunda blifvit upplyst är det uppenbart, att elden uppkommit å eller under trappan, som ledde irån nedra bocten till andra våningen, hvarjerate det ör påtealige att elden blifvit anlagd, helst värdinnan Andersson e h hyfeseåsterna förklarat, att de icke begagnat brinnande ljupå detta ställe qvällen före branden. l Härefter förekommo de husegare, hvilkas byggnader dels nedbrunnit och dels bliivit skadede. Tullvaktmästaren A. P. ArdÅ on egde huset n:o 97 i samma rote, hvilket är forsekradt i städ. bolag i Stockholm för 1.600 rår. Hans l aren. hvarå förlusten uppgick till 4 eller 500 rdr, voro assurerade i Jönköpings bolag for 1,500 rdr. Förre hemmansegaren Olof Ar JssOn, som är boende i Lerum, hade ett hus n:o 98, försäkradt hos Skandia for 600 rdr. Bygemast. F. W. UPVrich egde ett d:o under n:o 133, kr. i Skandia för 2,000 rdr. Han bodde ej på stället. Snickaren A. P. Andersson ett d:o n:o 95 Litt. C., assureradt för 4,000 rår hos Skandia, men hade kostat honom 5.000 rdr. LÖrörena ej försäkrade; åtskilligt häraf mistades. Tullvaktmist. Anders An omeson ett d:o n:o 9S!3. Forsakr. i Skandia 2500 rdr. Löregendomen assurerad i Jonkypina för 1,200 rår. Det mesta bergades. Sågaren Olof Gustafsson ett d:o n:o 101. säkradt i städernas bolag för 3.000 rdr. L assur. i Jönköping för 1,000 rdr, men myc häraf bergadt. Enkan Anna Backman ett d:o n:o 92 assur. i städ. bolag för 1.500 rdr. Nedbrann ej, men skadan värderad till 250 rår. Ärbetskarlarne Samuel Peitersson, Jakob Pc tersson och Olof Gustafsson egde ett hus n:o s. tillsammans, som är for: i Skandia för 2,000 rår. Deras lösren voro ej assurerade, men större delen bergades. Pettersson hade hirt beratt: s. ati man befarade eldsvåda genom Anton Anderssons hus, hvarför han varit rädd härför. Skomakaren J. Andersson egde huset n:o 94, ul som ej var assureradt. Forlusten minst 600 rdr. Enkefru Nordboms arfvingars hus n:o 102, forsäkr. i städ. bolag för 1,728 rdr. F. d. roddkarlen C. Nordbergs hus n:o 103, som är assur. i d. bolag för 1,500 rdr, men han hade ej försäkring å lösirena, hvaraf åtskilligt mistades. Förre kustvakten G. Andersson egde 2:ne hus, deraf n:o 104 är assur. hos Skandia för 1,000 rår och n:o 105 i ör 2,000 rdr. Lösegendemen i Jönköping för 750 rdr, men större delen bergad. Handl. J. F. Svensson hade egt 2:ne hus n:o 106, forsakr. i städ. bolag för 5,750 rdr. Lösegendomen, hvaribland varulager, i Jönköping för 6,050 rår. En del bergades. Bjelkhuggaren L. Pettersson och enkan E. Magnusson egde tillsammans huset n:o 127, men blott Pettersson hade sin andel assurerad, som är i städ. bolag för 2.500 rdr. Ingendera hade försäkring å lösören, hvaraf åtskilligt mistades. Förre skepparen C. Kjellman hade haft 3:ne nybyggda hus, af hvilka 2:ne äro forsikr. under n:o 128 för 6,000 rår, och det 3:dje n:o 129 för 4,000 rdr i städ. bolag. 1 ( A— —— — -— ket .AAAAA länaasa dan

9 juni 1866, sida 3

Thumbnail