hans samlingar. Deremot hafva ständerna afslagit begärda anslag till ersättning åt åtskilliga personer i Wähla by af Björnlunda socken för liden brandskada, till öfvertagande af den lokomotivföraren Riex ädömda skadeersättning, till förhöjning i häradsnämdernas s. k. tingsgästningspenningar, till ersättning af för uster genom hagelskada, till beviljande af förlagslån till brand-kadade ni äringsidkare i Carlstad, till en jernväg mellan F pstad och Nordvestra stambanan, till ersättning åt handlanden G. Rönnbäck och f. d kaptenen M. U. Silfverbrand tör af dem liden förlust vid uppförandet af landshöfdinge-residensbygnaden i Lulcå, till peredande af s. k. semester för civile embetsoch tjensten m. m. till statsbidrag åt staden Oskarshamn för utlösen af tomtöreafgälden till egaren af de hemman, från hvilkas områden stadens utmål är afsöndradt, samt till anslag af allmänna medel för aflöning af brovaktare inom Thorsångs församling of Kopparbergs län. Slutligen hafva ständerna bifallit K. M: :ts pr oposition om disposition af kronotionden på Gotland för dervarande presterskaps aflöning. Borgareståndet har på bevillningsutskottets hemställan beslutit tullfrihet för salt. Bondeståndet har förkastat utskottets inbjudning att förena sig med adelns och presteständets beslut i afseende på frågan om rätt att kalla fjerde profpredikant och i stället antagit propositionen till votering i förstärkt utskott. Statsutskottet har i Thorsdags afgifvit utlåtande i anledning af rikets ständers år 1865 församlade revisorers berättelse angående granskning af statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd och förvaltning år 1863. Uti detta utlåtande har utskottet bland annat hemstält, att rikets ständer ville hos K. M. i underd. anhålla, att förslag till utgiftsstater för postoch tullverken måtte i sammanhang med den öfriga statsregleringen till nästa riksdag afgifvas, för att underkastas be hörig granskning och fastställelse samt att derefter förekommande förslag till ändringar i dessa stater likaledes måtte i enahanda ordning, som för embetsverkens utgiftsstater i allmänhet nu eger rum, varda för sagda ändamål riksdagen delgifna. En af revisorerne gjord framställning rörande dylik granskning af telegrafverkets äfvensom styrelsens för statens jernvägsbygnader utgiftsstater har utskottet deremot ansett icke för närvarande böra till någon rikets ständers åtgärd föranleda. Med anledning af revisorernas framställning angående olämpligheten af statsutgifters anordnande å förskottstitel har utskottet föreslagit, att rikets ständer med godkännande af den grundsats, att, sedan tiden, för hvilken statsregleringen vid innevarande riksdag blifvit taststäld, tilländagått, medels anvisande å dylik titel icke må ega rum, ville uti underd. skrifvelse till K. M. med förmälan häraf anhålla att utom de förskottsutgifter, som redan blifvit af rikets ständer ersatta, öfriga förekommande å riksstaten ej uppförda kostnader, som till vissa eller ungefärliga belopp kunna för statsregleringsäret beräknas, må varda till riksdagen anmälda, för att sätta denna i tillfälle att pröfva behofven och bestämma derför erforderliga anslag. I beväringsfrågan har sammansatta lagoch ckonomiutskotted nu afgifvit memorial med anledning af riksståndens skiljaktiga beslut vid behandlingen af den kongl. propositionen. Utskottet inbjuder borgareoch bondestånden att förena sig om adelns och presteståndets beslut, samt föreslår, för den ändelse denna inbjudning ej skulle antagas, voteringspropositioner för omröstning i förstärkt lagutskott. Dervid skulle adelns och presteståndets beslut blifva ja-proposition i hufvudvoteringen samt till kontraproposition antagas antingen det af bondeståndet beslutna rena afslaget, eller ock borgareståndets beslut, som något bestämdare betonar afböjandet än som skett genom de båda a ståndens beslut.