Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1866, sida 3

a ländernas nationalförsvar den skandinaviI ska förbundsstaten kunna intaga ett akt1 ningsbjudande rum inom den europeiska . statsfamiljen och såsom en pålitlig gräns. vakt mot den moskovitiska eröfrarestaten komma att högt uppskattas och, i händelse af behof, understödjas af det vestliga Europas kulturstater. Den tidskrift, hvarpå vi här vilja fästa våra läsares uppmärksamhet, framträder såsom en organ för våra dagars skandinavism och gör det till sin uppgift att verka för en närmare sammanslutning emellan de nordiska folken, med hoppets blick stadigt fästad på den måhända ej alltför aflägsna framtid, då den efterlängtade politiska enheten skall bli en verklighet ännu skönare än den dröm den hittills varit. Den afser att göra de trenne brödrafolken närmare bekanta med hvarandra, att väcka och stegra deras intresse för hvarandras litteratur, egendomliga kulturtillstånd, politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Behofvet af en sådan tidskrift är iögonfallande, och man kan! icke annat än önska kraft och ihärdighet åt de män, som åtagit g det vigtiga och svåra värfvet, på samma gång man önskar. att deras företag mätte omfattas med det lifligaste intresse i de trenne brödraländerna och sålunda kunna komma att uppfylla sin bestämmelse. Detta häfte pörjar med en uppsats vid. namn , Vår uppgift, som afser att åskådliggöra tidskriftens syfte. Deruti karak-! teriseras det nationalitetssträfvande, som väl i alla tider funnits, men som först kunnat framträda såsom fullt medvetet. sedan folken blifvit fria och sjelsmyndiga och icke längre anses säsom ett slags lifgeding åt vissa enskilda slägter. För framställning är klar och träffande, och har tillkännagifver sitt slutliga önskningemal med manlig bestämdhet i medvetande af att de sväfvande frasernas tid är förbi, och att det åligger den, hvars fosterlandskärlek är sammansmält med den skandin ska enhetstanken, att öppet och oförstäldt uttala sig och verka för dennas realise-, rande. Såsom hufvudsakliga grundvilkor för möjligheten af en förening kådan som den han åsyftar nämner han: dynastisk enhet, gemensam ledning af försvarsväsende och diplomati, gemensam representation för gemensamma angelägenheter, i hvarje rikes inre sjelfständighet samt social och ekonomisk likställighet. Af ganska stort intresse är en uppsats på danska af doktor Rosenberg kallad .Treck af Nordens industrielle udvikling i det 17 Arhundrede. Författaren framhåller det förvända i dåvarande regenters och statsmäns sträfvanden att befrämja näringarna och bandtverkerierna i städerna på landtbonäringarnas och husflitens bekostnad, att befordra fabrikerna genom statens direkta och indirekta understöd och framför allt att beskydda den inländska industrien mot utländsk konkurrens. Det är isymerhet den svenska industriens historia under det ifrågavarande: i ärhundradet, som här träder oss till mötes i ett kritiskt utkast, grundadt på svenska källor, och vi finna med en smärtsam känsla, huru mycket de svenska regeringarnas olycksaliga reglementer-mde till förmån för näringsgrenar, som blott hade behöft full frihet för att utveckla sig, inverkat hämmande och i slera fall nästan tillintetgörande på dem. I synnerhet var det allmogens husslöjd, som led af höga vederbörandes mani att likt och olikt an-! lägga städer och förläna stadsinnevänare monopoler på tillverkning af alla vigtigare nödvändighetsartiklar. I Danmark följdes öfverhufvudtaget samma grundsatser i afscende på näringarnes befrämjande som i Sverge — grundsatser, som för öfrigt den tiden voro rådande i nästan alla linder. Bland anmälningarna af utkomna skrifter är den af,Bjovuhs-Drapen, fordansket af Grundtvig, förtjent af särskilt uppmärksamhet. För öfrigt tyckes iden att låta danska eller norska kritici anmäla svenska böcker och svenska eller norska , jde danska mycket riktig. vad som torde komma att 1 äsendtlig mån bidraga till uppnåendet af tidskriftens mål, är de korrespondenser, som under rubriken Mår. nadsöfversigt inflyta i densamma, då de i måste göra läsaren närmare bekant med : I förhållandena och de vigtigare frågorna för dagen i brödrarikena. Äfven från vår stad I meddelas en korrespondens i det nu uti komna häftet; hufvudsakligen sysselsätter den sig med anlednings arna till den motgång, som den tyska operan rönte i Gö teborg samt med slöjdföreningens skola härstädes. ÅA. Blandade ämnen. ra