Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1866, sida 1

Schweiz. Pensionsväsen. : Såsom förut är nämndt, finnas till regeln inga pensioner i den schweiziska armeen, af den enkla grunden att såväl befäl som manskap ega sin utkomst i det borgerliga lifvets förrättningar. Härifrån undantagas endast de serskilda militär-lärarne eller instruktörerne. Men pensioner och tillfälliga understöd finnas likväl för: utomordentliga fall, nemligen då en man blifvit skadad i tjensten, vare sig i fredstid eller i krig, eller för en omkommen soldats eller officers efterlefvande. Pensionerna, som bekostas uteslutande: af förbundet, blifva derigenom af 2 slag: a) för invalider, ob) för efterlefvande enkor och barn. Vid bestämmande af dessa understöd. — hvilket sker genom en serskild undersökningskommission — betraktas understödstagarens förmögenhetsvilkor och förvärfstillfällen samt skadans beskaffenhet! och grund. Skadeståndet utgår antingen i en viss summa för en gång, eller i pensioner, hvilka dock ej beviljas annat än för en; bestämd tid, hvarefter ny undersökning sker, för utrönande huruvida pensionen skall upphöra, förminskas eller förhöjas. Pensionernas belopp bestämmas efter följande måttstock: Den som blifvit alldeles oduglig till arbete erhåller, då skadan skett i krig, ända till 500 frs, och då den skett i fredstjenst intill 300 frs årligen. De som måste utbyta sin förra förvärfskälla mot en mindre lönande, eller i allmänhet blifvit betydligt inskränkta till arbetsförmåga, erhålla, för skada under krig, intill 300 frs, och för skada i fredstid, intill 200 frs årligen. Vid skador, som i mindre eller öfver-j gående grad vållat rubbning i den skadades utkomst, lemnas pensioner af resp. 150 och 120 frs årligen. Enkor och minderåriga barn (under 18 år), äfvensom ock föräldrar samt föräldralösa, minderåriga syskon, då det visats att deras utkomst berott af den aflidne, erhålla pensioner efter en i krig stupad: enka, fader, moder, farfar eller farmor, ; ; till 300 frs och hvarje barn, broder eller syster, intill 200 frs. Efter en i fredstid, under tjensten, omkommen man kunna dessa pensioner respektive uppgå till 240 och 150 frs. För hvarje familj får dock pensionen ej öfverstiga 500 och resp. 300 frs. Förutnämnda pensioner kunna höjas till det dubbla beloppet, när den aflidne eller sårade frivilligt, utom sitt vanliga åliggande, utsatt sig för en stor sara till fäderneslandets gagn. Disciplinen i den schweiziska armlen. PDet är ett ofta hördt tal att inom en milis-arm ej kan råda den disciplin, som är nödvändig för att en armå skall rätt uppfylla. sitt ändamål. Särskilt hör man anföras, att disciplinen inom den schveiriska republikens arm skall vara alltför svag. Det torde derföre vara skäl att inhemta hvad de schweiziska krigslagarne i sådant hänseende stadga, och erfarenheten lärer att dessa lagar noga efterlefvas. Under krigslagarne lyda, i allmänhet taget, alla personer, som befinna sig i Edsförbundets eller kantonens militärtjenst. eller som utom tjensten, vid något tillfälle, uppträda i militäruniform, samt i öfrigt alla personer, som, under det en trupp är samlad, i en eller annan egenskap äro anställ la eller i öfrigt uppehålla sig vid tappen. De stcaffvärda handlingarne äro antin-! gen förbrytelser eller förseelser (ordninge-. fel). För de förra äro straffen: i Dödsstraff, tukthus, fängelse, landsförvisning, utstrykning, degradering samt förlust af aktiv borgarrätt. (Dessa straffbestämmelser äro i lagen: särskilt bestämda och graderade). R Subordinationsbrott af den beskaffenhet, att en man envist sätter sig emot en honom gifven befallning, straffas med tukthus från 1 till 4 år, om han var obeväp