Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1866, sida 2

Jemtor man nu de SILTOT, som VISa, nuru obetydligt det antal lärjungar är, som taga afgångsexamen i och för universitetet, med de siffror, som förefinnas i tabellen öfver lärotimmarnes fördelning på de särskilda ämnena; och tager man vidare i öfvervägande de svårigheter, som uppkommit derigenom, att fördelningen i en klassisk och en real linie börjar redan i tredje klassen, så blir den nuvarande skolorganisationens bristfällighet än tydligare. Den ifrågavarande, tidigt inträdande splittringen i olika linier torde i väsendtlig mån hafva bidragit till nödvändigheten att inrätta icke mindre än 20 mer eller mindre fullständigt åtskilda läsegrupper. Hvad timmarnes fördelning på ämnena angår, erfar man, att af veckans 636 lästimmar icke mindre än 287 äro anslagna åt språkundervisningen, bland hvilka 125 komma på de döda språken (84 på latinska, 39 på grekiska och 2 på hebreiska), 105 på de främmande lefvande (55 på tyska, 30 på franska och 20 på engelska) samt endast 57 på modersmålet. De i klassisk mening klassiska läroämnena filosofi, teckning och välskrifning, gymnastik och musik äro hugnade med tillsammans 66 timmar, af hvilka 5, summa 5, tilldelats filosofien, ehuruväl under denna rubrik ingå både psykologi och logik, hvilket sednare läseämne torde mer än latinska grammatiken vara egnadt att utveckla och stärka tankeförmågan, förutsatt att i detsamma plats kunde beredas sådana praktiska öfningar (utredande af sofismer o. s. v.), som redan hos de gamle voro öfliga och i nyare tider blifvit återinförda, särdeles genom den Herbartska skolan. Af de öfriga läroämnena har matematiken (arithmetiken) inbegripen) erhållit 106 timmar, ,,kristendomen 57, naturvetenskapen 48, samt historien och geografien tillsammans 72. Naturvetenskapen är emellertid mindre gynnad än hvad af denna siffra vill synas, då till densamma räknas matematisk och fysisk geografi. Hr rektor Heurlins årsberättelse innehåller åtskilligt, som på vederbörligt hållförtjenar tagas i betraktande, specielt det missförhållande densamma å sid. 9 påpekar, att nämligen läroverksstadgan ålägger hvarje lärare ett bestämdt antal lärotimmar utan åtskilnad för tjenstgöringens beskaffenhet i allmänhet, samt utan att det myckna dryga besväret med stilkorrekturet det ringaste får tagas med i beräkningen. — Christine Församling. Vid i går e. m. hållen sockenstämma med denna församling återvaldes till ledamöter af kyrkorådet hrr konsul G. Krafft och grosshandl. P. Billarist samt till medlemmar af församlingens äldste hrr handl:ne J. Larsson och J. B. Andersson, bagaremäst. J. F. Behirends samt skeppsklarer. O. R. Melin. Till revisorer för innev. år valdes hrr stadsmäkl. C. T. Olisch och grossh. G. M. Falck, med handl. F. C. Pripp till suppleant. — Å Mindre Teatern gåfvos i förrgår och i går afton tvenne representationer, begge docl. för temligen klena hus. Om emellertid publiken vid dessa båda föreställningar endast varit fåtalig, har den i stället varit desto tacksammare, genom frikostiga bifallsyttringar åt de uppträdande unga dansöserna, m:sllerna Laurence och Springer, hvilka alltså ej med skäl kunna beklaga sig öfver någon köld från Göteborgarnes sida, om man ock ej här egnat dem samma entusiastiska hyllning, som blifvit dem till del af den mera lifliga Stockholmspubliken. Af elevteaterns sujetter har Fredrik Sandberg bland andra dokumenterat sig såsom en snäll kuplettsångare och vänligt uppmuntrats af publiken. Att några stora anspråk ej kunna göras på de små nybegynnarne, är helt naturligt. — Mot valet af pjeser skulle åtskilligt med fog kunna anmärkas. Hvarför ej t. ex. välja någon eller några af de innerligt nätta Topeliuska små teaterstyckena, enkom skrifna för att gifvas af och för barn. Det kunde ju åtminstone gå an att försöka. Sällskapet lärer härifrån begifva sig till Uddevalla och Wenersborg. — Dillska poststölden. Sedan fängelsedirektören Lewander anmält, att postföraren Dill efter polisförhöret i Fredags erkänt, att han begått nämnde stöld, var Dill i dag ånyo inställd till förhör i poliskammaren. Dill sade sig nu vara beredd att aflägga en sanningsenlig bekännelse om sitt brott. Redan i flera år hade han tänkt på att lemna Sverge och afresa till Amerika, då han lefde i osämja med sin hustru, men han hade icke bestämt någon viss tid härför. När han den 1 dennes skulle afgå med postdiligensen från Östersund, emottog han som vanligt af postmästaren derstädes en postpåse, men tillika tidningar och lösa bref, hvilka skulle aflemnas vid åtskilliga ställen utmed vägen. Under resan bemärkte han att 3 eller 4 rekommenderade bref genom postmästarens slarf funnos bland de lösa brefven. Han beslöt då att tillgripa de häruti befintliga penningar, hvarför brefven uppbrötos vid nästa station, hvilket skedde i mörkret, så att ingen kunde se hvad han förehade. Brefven bortkastades derefter under färden mellan Borgsjö och Torp. På sednare stället öfvertog en annan postiljon diligensen och Dill stannade der. När han kom till sitt logis räknades de stulna pemingarne, som utgjorde 2, S00 rdr, derin k te h Om Ao — n fl — — — — — — s — ts rn FA ed hl ——