Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1866, sida 3

: y: ; : Minneslista för jordbrukare i Juni månad. (Ur Skaraborgs läns Hushållningssällskaps tidning.) Såningen och skötseln af rotfruktsfalten fortsättes med all kraft. Rensning och g g böra icke uppskjutas. Radrensaren sättes i gång så snart det börjar lysa grönt i fårorna. Om ogräset blir långt, hindras radren aren, arbetet blir dåligt gjordt och en mängd ogr mognar och orenar filten. Man kan icke egna för mycken omsorg åt dessa arbeten. Endast omsorgsfullt skötta roflait betala arbete och kostnad, som deråt egnas. Vi fästa deremot uppmärksamheten på vigten af att genom rotfruktsodling bereda ett saftigt och godt vinterfoder. Våra långa vintrar tvinga oss att använda mer än gråsbete till frambringande af ladugårdsprodukter. Ett godt saftigt vinterfoder måste derföre beredas, och vid betraktande af de olika vexter, som härtill a, fåstes uppmärksamheten ovilkorligt på rotveterna. Bland dessa anändes i England företrädesvis rotabaggen, i Frankke betan och i Tyskland betan och potatisen. Englands fuktiga klimat förklarar lätteligen orsaken till att rotabaggen och rofvan der vunnit insteg. Erfarenheten visar att dessa vexter trifvas i vårt land -och gifva troligen fullt jemfarliga skördar, om vår jord kommer i lika godt skicke, och om deråt egnas lika klighet och omtanka som i England. Betan är äfven en ypperlig mat, passar bättre för styfvare jord, men bellöfver en längre vexttid. Potatisen är för väl känd att behöfva förordas och torde, sedan en fri brå vinsbranning blir tillåten. åter intaga den plats som den förtjenar. Utom de sodervexter finnes en stor myckenhet s. k. morötter, kålrabbi, foderkål m. m. nerhet tillvunnit sig uppmärksamhet och torde v i hög grad förtjent derat. Vi uppmana till försök med alla. Framgången beror på jordens och klimatets beskaffenhet, på jordbrukaren sjelf m. m. Iufvudsaken är att rotvexter odlas. De äro nästan nödvändiga för ett förnuftigt och lönande jordbruk. Korna släppas ut på bete, så snart de få munnen full; att gifva dem dåligt bete är icke ändamåälsenligt. Till sådant bete passa fåren eller ungkreaturen. Kalfvarne bö pas ut på vårbete och samtidigt erhålla oljekakor. ärtmjol m. m. om de äro af godt slag betala de fodret. Kalfvar efter dåliga kor böra icke uppfydas. Den kostnad. som användes på anskaffandet af en bittre kalf, betalar sig snart. Lägg endast på stutar efter storvexta kor! dem riklig z föda i bör gifva riklig fodring åt en kalf af mind: icke på långt när så lönande som åt en kalt ö större slag. För den, som vill uppföda stutar, tillråda vi ovilkorligt anskaffande af Korthorns Vi afse icke uppfödande af dragoxar utan af gödoxar. I samma mån som jordbruket utveckla sig och bedrifves förnuftigt, i samma mån komm: äfven dragoxarne att undanträn af hästarne En god ladugårdss j ycket svår att förens med användande af dr De späda lammen b hafre och oljekakor, unge vilja förtö I ende på dem gäller detsammesom i afseende p ar, att djur af litet slag betala fodret vida sämre än djur af stort slag. På mycket då